Alla inlägg under oktober 2010

Av Birgitta - 31 oktober 2010 20:48

När jag satt och skrev min blogg i natt så trodde jag att det värsta var över för denna gång - men tji fick jag.


Jag kom i säng vid 01:30-tiden (på min värmedyna) och bara efter ca 15 minuter anfölls jag av den gamla välbekanta smärtan. Vid två-tiden stod jag inte ut längre utan klev upp, hoppade i min röda morgonrock, hällde upp ett STORT glas vatten - och satte mig vid PC'n.  Funderade på vad jag skulle kunna ägna mig åt för att hålla tankarna borta från smärtan. Alldeles klarvaken var jag dessutom.

Det blev www.svt.se och SVT Play. Tittade igenom samtliga hittills sända Robins - sex program på ca 30 minuter var... Då fick jag i alla fall skratta emellanåt.

Och så drack jag mycket vatten, många påfyllningar blev det. Fick för mig att jag skulle försöka skölja bort smärtan.

Det märkliga var att de trängningar som rivit i kroppen hela kvällen - dom var borta. Kvar var bara en genomträngande smärta. Tänk om jag kunde förstå mekanismerna bakom dessa svängningar mellan smärta och trängningar.


Jag fattade ett beslut där i natt: nu måste jag verkligen se till att få en ordentlig plan för cortison-behandlingar. Inte bara ett eller annat tillfälle - utan ett antal inplanerade, ganska tätt. Och som jag inte avbokar bara för att jag råkar ha en bra dag. Det måste  gå att bryta detta mönster som jag hamnat i: antingen smärta, eller trängningar, eller både-och - mer eller mindre dagligen.

Jag är trött och less på detta nu.


Framåt fem-tiden började smärtan klinga av, och tröttheten kom inrullande så jag kröp än en gång i säng och lyckades sova några timmar.

Och - peppar, peppar - den här dagen har varit ganska OK. Inte toppen, men OK.


Men - jag ska hålla mitt löfte till mig själv: i morgon bitti ringer jag min läkare och bokar in en tid snarast möjligt.

ANNONS
Av Birgitta - 31 oktober 2010 01:03

Nu har våra gäster gett sig iväg. Det var fantastiskt roligt att träffa dom och maten fick godkänt.

Men - vad är det egentligen för fel med mig??? Fast det vet jag ju - men ändå...


Smärtorna jag klagade på i morse satt i hela dagen så framåt aftonen tog jag en dos Betapred - tänkte att smärtorna skulle ge med sig. Det är ju liksom litet jobbigt att vara trevlig om man har för mycket ont i kroppen.

Och smärtorna klingade av - men istället kom dunderträngningarna. Och då menar jag DUNDERTRÄNGNINGAR!!!!


Jag höll på att bli galen. Jag har nog besökt vårt hemlighus en gång i halvtimmen HELA KVÄLLEN.  Varför blir det så??? Så var det inte tidigare på dagen.  Det är så attans jobbigt att försynt försöka smyga iväg från middagsbordet igen och igen och igen och igen. Ont gjorde det också - vid toabesöken. Det  var som att kissa småspik.. Ett tag  blev jag orolig att det var ett nytt njurgrus-anfall - men det kom aldrig  något blod. Så det vara väl bara en ovanligt elak uretrit-attack.

Den kom verkligen lägligt.


Eller - tänk om det är mitt undermedvetna som spökar??


Nej - jag vill inte tro att jag själv framkallar detta märkliga beteende.    Jag försöker verkligen förtränga och tänka bort och ignorera kroppens signaler. Men som sagt - ikväll var det kört.


Och alla höll masken. Ingen kommenterade. Men jag kände mig som ett fån. Och var lite ledsen - ganska mycket ledsen ett tag, faktiskt.


Nu är det dags att krypa i säng - och jag tar nog fram värmedynan ikväll igen.


ANNONS
Av Birgitta - 30 oktober 2010 09:37

Det är faktiskt riktigt skönt - i alla fall när smärtan sitter fastnaglad - att sova på en värmedyna.

Av säkerhetsskäl stänger den av sig automatiskt efter 90 minuter. Men jag springer ju på toa med jämna mellanrum under natten och varje gång har jag satt på värmedynan igen. Inte på max - då hade jag nog kokat till slut - men på mellannivån.

Resultatet är i alla fall att urinröret inte gör ont längre. Däremot smärtar det i själva urinblåsan. Eller i alla fall någonstans nedanför naveln. Så dagens första frukost blev Tradolan + Alvedon + kaffe. Tur jag har plåtmage!!


Idag ska det städas och lagas mat. Får besök av gamla vänner som vi träffar alltför sällan. Tänker bjuda på scampi indiana + ananaspaj. Jag är barnsligt förtjust i scampi eller jumboräkor - i alla former. När vi är på besök hos våra vänner i Houston åker vi och handlar dom dagsfärska direkt från dom som fiskat ute gulfen (inte i några mangroveträsk). Här hemma får det bli frysta från Vi-butiken. Jag hoppas att dom är ekologiskt odlade. Vill inte bidra till att natur förstörs.


Av Birgitta - 29 oktober 2010 22:14

Jag åt rött kött igår kväll. Lite. Men tillräckligt för att den här dagen har gått i smärtans tecken.

Jag VET att jag ska låta bli - men jag var på en liten tjejmiddag hos en väninna ute i Roslagen och hon hade gjort något riktigt gott av älgkött. Först marinerat köttet, sedan stekt det i ugn, men bara så pass att det fortfarande var alldeles rött - men ändå inte rått.  Hon erbjöd sig att steka på en bit åt mig men det kändes som att förstöra det hon hade tillagat. Så jag åt  en liten skiva. Mör och fin.

Och som sagt - idag kom straffet. Jag har haft ett brännande eldklot i underlivet precis hela dagen. Det vill inte släppa....

Jag vaknade av det tidigt i morse. Stoppade i mig en Tradolan och en Alvedon vid sex-tiden - med absolut ingen effekt.


Nu ska jag plocka fram värmedynan och krypa i säng. Och förhoppningsvis släpper det värsta till i morgon.


Trots eldklotet kunde jag inte hålla mig från svampskogen idag. Det var strålande väder och jag har ju varit borta i två veckor så jag var nyfiken på om det fanns några trattisar kvar i skogen. Det gjorde det!  Jag hittade massor som jag just rensat klart och lagt ut på några brickor för att torka dom.

Av Birgitta - 28 oktober 2010 08:07

Det är faktiskt lättare med jet-lagen när man flyger österut än  när man flyger västerut.

När vi flög iväg - för två veckor sedan - tog det flera dygn innan kroppen hade lärt sig vad som var natt och vad som var dag.

Nu - morgonen efter att jag landade på Arlanda igen känns det helt normalt. Inga problem somna vid vanlig tid i går kväll - och har sovit gott hela natten.

T o m uretriten har hållit sig lugn. Dels kände jag inte av den på hela dagen igår, dels har jag bara varit uppe en enda gång på hela natten.

Det är nästan så den första tanken man får i huvudet när man vaknar är 'kors i taket!!!'  'Hur gick det där till??'


Nåväl - tänker inte fundera mer på det.

Konstaterar bara med glädje att uretriten fortsätter att sova. Jag känner absolut ingenting just nu. Inte ens den vanliga välbekanta morgonsvedan. Nada!! Completely gone!! Tjohoo!!


Idag är det dags för min lilla Yaris att få vinterkläder på fötterna. Under många, många år fixade jag däckbytet själv, men numera är jag lat och kör till ett ställe där dom har bättre doningar än min manuella domkraft.



Av Birgitta - 27 oktober 2010 11:34

Hemma i Sumpan igen!!

När vi lämnade Houston, kl 07:30 i går morse var det + 24 grader, när vi landade på Arlanda var det -1, och vitt av rimfrost på marken. Och solsken. Vackert och friskt!

Resan gick bra - men det var nog den skumpigaste jag någonsin varit med om - och jag har rest ganska mycket. Över hela amerikanska kontinenten var det mer eller mindre full storm. I alla fall där vår rutt gick. Vi mellanlandade i Chicago och pulsen gick på högvarv, både vid start i Houston och landning i Chicago. Och på SAS-flighten fick dom inte servera middagen förrän vi i princip hade lämnat kontinenten. Alla - inklusive kabinpersonalen - satt fastbältade i ett par timmar.


Det var bara Birgitta - dvs jag - som i vanlig ordning bröt mot bältespåbudet och besökte toan, minst två gånger under dessa två timmar. Vid ena tillfället kom det i högtalaren ett extra meddelande om att ALLA MÅSTE SITTA NER.....


Men - vad gör man om det tränger på så att man bara måste.....?? 

Jo - man ''skiter'' i påbud!!


Ändå hade jag grundat med en Detrusitol när vi satt och väntade i Chicago - men det hjälpte inte. Inte på samma bra sätt som vid våra bilresor.


Jag gjorde nämligen en annan sak också i Chicago. Drack massor med vatten och kaffe - för att grunda min vätskebalans. När jag flyger långflygningar brukar jag få jätteont i huvudet - och jag tror att vätskebrist kan vara en anledning. Den låga syrenivån i kabinen kanske också spelar in.  Effekten blev i alla fall denna gång att jag inte hade det minsta ont i huvudet - men var mer eller mindre konstant toanödig under hela resan.


Är det inte det ena så är det det andra.....

Av Birgitta - 26 oktober 2010 11:40

Dags för hemresa.

Klockan 04:00 klev jag ur sängen för att hinna med allt innan våra vänner skjutsar oss till flygplatsen.

Natten har varit lugn, faktiskt den bästa sedan vi kom hit.

Och smärtan jag vaknade med i går morse försvann utan hjälp av Betapred.


Nu hoppas jag bara att jag ska få en dräglig resdag.

Den vanliga morgonsvedan - fast inte så stark - sitter där (som vanligt....) och jag vågar inte dricka min vanliga mängd med vatten nu när jag ska ut och fara. Så jag är en liten smula orolig. Men - det finns gott om toaletter både på flygplatser och flygplan, så det ska nog fixa sig.


Trist lämna den goa värmen och våra kära vänner - men ska bli skönt komma hem.


Av Birgitta - 25 oktober 2010 14:43

Snacka om den glädje som varar....


När jag vaknade nu i morse så hade jag inga som helst problem med att komma ihåg att jag är en uretrit-kärring.

Eldklotet brann med full låga. Brinner fortfarande - dock med lite mindre låga. Jag har påbörjat min lilla morgonbehandling, dvs stjälpa i mig vatten.

Men - varför, varför, varför kommer detta eldklot farande på natten när jag sover? Jag blir aldrig klok på detta. Och jag VET att jag inte åt något igår som jag har lärt mig kan framkalla skoven.

Märkligt!!

Irriterande!!


Om det inte släpper på någon timme till - då tar jag en Betapred-dos.  Det är faktiskt ganska skönt att ha den möjligheten.


Annars ska jag ägna mig åt trevliga saker idag - igen.

Dels en sista golfrunda i denna sköna värme, dels ska jag shoppa en liten halloween-dress till mitt barnbarn. Dom ska ha halloween-fest på dagis nästa vecka och det kom ett litet önsknings-MMS från min dotter om en kul dress. Och enligt mina vänner här lär det inte vara några problem hitta en sådan.


Sedan är det bara att börja packa. I morgon vänder vi kosan hemåt igen.




Presentation

En blogg om URETRIT.

Fråga mig

250 besvarade frågor

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Oktober 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS

Följ bloggen

Följ Mitt liv med Uretrit med Blogkeen
Följ Mitt liv med Uretrit med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se