Alla inlägg under mars 2014

Av Birgitta - 29 mars 2014 04:47

Klockan är 3:47 här i Cascais. Jag har varit vaken drygt en timme. För ca 30 minuter sedan plockade jag fram värmedynan och för 3 minuter sedan gav jag upp försöken att somna. Det gör helt enkelt för ont. Nu har jag stoppat i mig några värktabletter. Det är inte alltid dom gör nytta, men jag vill inte stara upp en Betapred-kur än - om det inte är alldeles nödvändigt. Det är bara 1½ vecka sedan förra kuren och jag vill att det ska gå minst två veckor mellan dom omgångarna. Men får jag inte bukt med det här på något annat sätt så är det bara att bita i det sura äpplet......


Jag är lite ledsen för det känns som att mitt fantastiska uretrit-fria liv, som jag var så glad åt i januari och februari, sakta håller på att försvinna. Mina skov kommer tätare och tätare igen. Inte bra! Vad beror detta på, månntro??


Jag äter ju mina piller, petar in Vagifem två gånger i veckan, får min zonterapi en gång i veckan, sprayar magnesiumolja på magen varje kväll. Och oljan gör nog fortfarande nytta för inga kramper än så länge i alla fall. Bara smärta. Kraftig smärta. Smärta som gör att jag inte kan sova och knappt gå. Inte kul!


Undrar om det kan vara Uracysten som jag fick fem doser av i november och december som trots allt gjorde nytta. Under hela den behandlingsperioden var jag ju jättedålig men kanske bidrog det trots allt till att jag blev så bra som jag var i början av året. Är det dags för en dos till??   Jag har ju en dos kvar. Tog inte den sista eftersom jag var så dålig och hade så ont så dels ville jag inte att någon stoppade in en kateter i mitt urinrör, dels trodde jag inte att dom fem doser jag fått gjort någon nytta eftersom jag var så dålig i november och december. Vem vet?

Jag vet bara att just nu är livet jobbigt igen.......

Skit är bara förnamnet......

ANNONS
Av Birgitta - 25 mars 2014 08:30

I natt plockade jag fram min värmedyna för första gången sedan årsskiftet. Närmare bestämt klockan fyra i natt. För då hände det konstiga som händer emellanåt - att ett toabesök framkallar smärtan.

Jag hade en bra natt och toabesöket klocckan fyra var det första sedan jag somnade vid 23-tiden - vilket nästan är rekord, så länge brukar jag inte kunna sova i ett svep. Och jag kände absolut inget innan jag kröp i säng. Men detta toabesök satte igång något som gjorde fruktansvärt ont. Jag vet faktiskt inte riktigt vad som hände - eller varför för den delen.

Det var inte kramp i urinröret utan snarare en skärande smärta i själva blåsbotten. Märkligt!!  Och frustrerande! Och smärtsamt!  Låg en stund i sängen och väntade på att smärtan skulle sjunka undan. Men icke, den satt knivskarp i underlivet så då klev jag upp och plockade fram min gamla trotjänare, satte den på max och la den på magen. Och det fungerade!! Efter ca 30 minuter var magen så varm så smärtan fösvann in i värmen, jag kunde somna och nu på morgonen kan jag bara svagt ana ett obehag. Den skärande smärtan är borta.

Hoppas det håller i sig för idag ska det spelas golf.

Dels var jag hemma i Sverige fyra dagar, dels har jag haft besök av en icke-golfande väninna i en vecka så nu suger det i golftarmen. Jag längtar verkligen ut. Och vädret ska vara bra idag medan prognosen framåt ser riktigt eländig ut. Regn, regn, regn - så det gäller att passa på......


Jag besökte min läkare när jag var hemma i Sverige och visade henne min statistik och den enorma skillnaden som visade sig just vid årsskiftet. Hon var lika fascinerad som jag. Vi konstaterade att Glytrinet hade gjort nytta mot dom hemska kramperna på Nyårsafton och hon var förvånad över att kramperna hållit sig helt borta sedan dess. Jag berättade om Magnesiumoljan - som hon aldrig hört talas om och hon gjorde en anteckning om den i min journal. Det  var väl i princip vad vi pratade om.   Fortsätter med samma medicinering, dvs Arcoxia & Xatral OD plus Vagifem.


Det jag undrar över emellanåt är om inte en inflammation kan läka ut?? Eller - jag vet att inflammationer kan läka ut - det jag undrar över är snarare varför inte MIN inflammation kan läka ut!!!!   Så mycket anti-inflammatoriska piller som jag stoppat i mig så borde väl skiten försvinna helt någon gång - eller hur?


Trots att jag numera mår hyfsat så är jag rejält trött på denna uretrit.


ANNONS
Av Birgitta - 11 mars 2014 23:47

Det blev en segdragen historia denna gång. Inte så kraftig men skovet satt i längre än vad jag blivit van - och bortskämd - med.  Och fortfarande inga kramper!  Det är nog det som känns allra bäst. Däremot kommer den märkliga fantomliknande smärtan krypande emellanåt. Lite för ofta för att det ska vara trevligt. Vet inte riktigt vad det är. Känns inte som dom alltför välkända uretrit-smärtorna. Och jag hittar inget mönster. Inget som jag kan se framkallar dessa smärtor. Rätt som det är så finns dom där - och ett par timmar senare kan dom vara borta. Märkligt!


På onsdag flyger jag hem till Sverige för att hälsa på barn och barnbarn och ska då även besöka min urolog. Ska bli intressant höra hennes förklaring till att jag mår så pass mycket bättre nu än jag gjorde före jul. I vanlig ordning printar jag ut min månadsstatistik och visar henne. Det blir så lätt att man glömmer när man mådde bra, när man mådde dåligt, hur bra/resp dåligt man mått osv och dessa små staplar visualiserar detta väldigt tydligt.


Det har blivit en förfärlig massa golf den senaste tiden. Dels vårt besök som vi spelade med nästan varje dag förra veckan, och dessutom några tävlingar som jag anmält mig till. Den i lördags vann jag!! Kors i taket. I måndags, dvs igår, spelade jag så fruktansvärt dåligt så jag bröt efter halva rundan. Var gråtfärdig. Larvigt - jag vet - men jag var helt frustrerad över att inga - absolut inga - slag blev bra. Livet är verkligen upp och ner. Även på golfbanan.

Men - vi har fått sommar. Idag var det närmare 24 grader i skuggan och absolut klarblå himmel. Underbart skönt med denna värme.

Detta vackra Mimosaträd står på 'min' golfbana:

 


Av Birgitta - 6 mars 2014 08:04

Tyvärr gick det inte alls åt rätt håll!!!

I går morse (dvs onsdag) hade jag så attans ont så det var bara att plocka fram Betapred-burken och starta upp en behandling. Hela dagen gick i smärtans tecken - men nu på morgonen verkar det ha lugnat ner sig och natten har varit hyfsad - med mina mått mätt. Bara tre toabesök..... Har just tagit Betapred-dos nummer 4 (dvs 6 piller) och kanske kan jag helt hoppa över dos nummer 5.


Trots smärtan igår gav jag mig ut på en liten vandring i Cascais. Vi har besök denna vecka av dotter P´s sambos föräldrar - inbitna golfare - men igår tog hans mamma och jag en paus från golfandet och tittade på omgivningarna istället. Tog en promenad - i sakta mak - utmed strandpromenaden bort mot Estoril, besökte marknaden i Cascais centrum och beskådade alla frukter, grönsaker, ostar, fiskar, blommor osv som saluförs där och avslutade med en enkel sushilunch på Design Hotel Farol - som ligger alldeles vid vattnet och har en strålande utsikt över inloppet mot Lissabon. Gott och vackert:

 

Av Birgitta - 4 mars 2014 17:28

Nu är det flera veckor sedan jag skrev något här - och det beror helt enkelt på att jag mår så pass bra så jag glömmer bort min blogg!!

Mår på det stora hela riktigt, riktigt bra. Har inte rört Betapred-burken sedan det förra skovet och det är snart tre veckor sedan. Jag får känningar ibland, senast nu i går kväll och i natt och blev faktiskt orolig denna gång. Smärtan bara kom, som en raketsmäll, vid ett toabesök, och ville inte släppa. Natten var den mest toatäta jag haft på väldigt länge, jag var säkert uppe en gång i timmen hela natten och i morse funderade jag på om det trots allt inte var dags för lite kortison igen. Ont, ont, ont. Någonstans kring 3-4 på min skala. Men jag bet ihop och nu i eftermiddag är det nästan helt borta. Inte helt, helt - men nästan helt. Så det går åt rätt håll!! 

Och framförallt - fortfarande inga kramper. Inte en kramp sedan nyårsafton!!

Fortsätter att spraya min mage med magnesiumoljan varje kväll och är säker på att det är en starkt bidragande orsak till att mina kramper är borta.  Ett stort TACK till min väninna L här nere i Cascais som tipsade om denna magnesiumolja!!


Fortsätter också med mina zonterapi behandlingar. En gång i veckan. Underbart!!   Jag ligger i en fantastiskt skön stol, lyssnar på vacker musik, blundar, blir knådad på hela fötterna av en annan väninna (A) - och känner mig som en ny människa efter en timme.


Äter fortfarande mina Arcoxia och Xatral OD - vågar inte sluta....


Och jag blir så fruktansvärt upprörd när jag tänker på hur många som drabbas av denna hemska uretrit och hamnar hos läkare som säger att 'det inte finns något att göra'!!!! Det finns massor att göra för att lindra både smärta, trängningar och kramper. Bota vet jag inte - men definitivt lindra, så man kan leva normalt. Röra sig obehindrat. Sova utan att gå på toa en gång i timmen - eller oftare.

Ibland önskar jag att ALLA läkare fick känna på ett ordentligt uretritskov under ett dygn. Då kanske dom skulle förstå att det inte är inbillning. Förstå hur hemskt det är att ha ont i sin urinblåsa, att hela, hela tiden känna sig toanödig, att knappt kunna gå för att urinröret krampar.....

Tänk om jag hade ett trollspö!!!!


Och - på tisdagarna målar jag!! Känner mig så priviligierad som fått denna möjlighet. Njuter av varenda sekund i 'målar-garaget'. Här är mitt senaste 'verk' - äpplet:

 





Presentation

En blogg om URETRIT.

Fråga mig

250 besvarade frågor

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS

Följ bloggen

Följ Mitt liv med Uretrit med Blogkeen
Följ Mitt liv med Uretrit med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se