Alla inlägg under november 2013

Av Birgitta - 29 november 2013 08:48

Igår kväll var jag på min första riktiga 'Thanksgiving' middag. Det var amerikanska klubben här som organiserade det hela och vi var väl ca 140 personer av skiftande nationaliteter som satt i ett stort rum och åt kalkon med alla dom traditionella tillbehören. Fantastiskt gott var det. Och trevligt.

Men det som - i mitt perspektiv - var allra trevligast var att jag inte kände av mitt urinrör på hela kvällen. Gick på toa vid 19-tiden - när vi gick hemifrån - och sedan nästa gång vid 23 när vi kom hem igen. Underbart!!   Har nog inte hänt på många, många år att jag kan sitta en hel middag utan att behöva gå på toa en gång i timmen eller så. 

Kan det vara Uracysten som har börjat göra nytta??

Och om nu Uracyst är ett medel som kan läka en söndrig urinbåsa - VARFÖR kan det då inte bli godkänt av läkemedelsverket och hamna inom högkostadsskyddet så att det inte behöver kosta en förmögenhet att få en behandlingsomgång?? Och - hur sprids informationen om medlets välgörande effekt?


Fast - det kanske inte är Uracystens förtjänst att jag mår bra just nu.

Får nog vänta ett tag till innan jag höjer medlet till skyarna........ men glad är jag i alla fall.......

ANNONS
Av Birgitta - 28 november 2013 09:52

I går var det dags för den tredje Uracyst-behandlingen - och den här gången gick det riktigt bra. Dvs jag blev inte så där fruktansvärt toanödig efter en kvart, utan jag lyckades faktiskt hålla mig hela fyra timmar!!   Kors i taket!! Så jag hoppas att medlet hann göra riktigt mycket nytta inne i min urinblåsa.

Det var samma trevliga sköterska som gjorde behandlingen den här gången och nu har jag bokat in henne på alla de återstående också.  Det är ju inte världen roligaste övning och då känns det bra att inte behöva 'vräka upp sig' inför helt nya människor varenda gång.

Men - när medlet väl är insprutat och katetern utdragen - då ligger jag där på sängen, med en filt över mig, och tittar på TV (förekommer det i Sverige??). I går var det David Copperfield jag fastnade för.


Annars har vi här i Cascais ännu en morgon med strålande solsken. Lite kyligt börjar det bli, men när solen varit uppe ett tag så har vi 12-13 grader i skuggan - och riktigt skönt i solen.

Saknar inte den svenska vintern, men för att känna mig lite hemma köpte jag igår en snögubbe i plåt som nu pryder vårt köksfönster - tillsammans med två adventsljustakar från IKEA........

Eftersom det inte finns några fönsterbänkar i hela lägenheten tog vi inte med några adventsljusstakar hit, men i köksfönstret kan dom faktiskt stå - så igår drog vi till närmaste IKEA för att inhandla två stycken. Det är bara där dom finns....   Mycket julbelysning i form av ljusslingor och träd med ljus har dom här nere - men inga adventsljusstakar och inga stjärnor att hänga upp. Finns bara på IKEA.  Eller fanns - på det närmaste IKEA. Helt slut var det!!!! Är det invasionen av svenskar - eller har portugiserna upptäckt hur fint det är med ljusstakar i fönstren? 

Så vi drog till ett annat IKEA - fyra mil bort - och där fanns några kvar. Två vita är nu inhandlade och ska alltså flankera min plåtsnögubbe fram till jul.

 

ANNONS
Av Birgitta - 24 november 2013 06:04

Klockan är fem och jag är vaken - alldeles för vaken för att ligga kvar i sängen, men tillräckligt trött för att vara lite sur för att jag inte kunnat somna om efter det senaste toabesöket för ca 30 minuter sedan. Det var bara det andra för natten så jag ska inte klaga - men det skulle vara skönt kunna sova några timmar till en söndag morgon......


Är mitt inne i ett uretrit-skov, men detta skov är bara en liten susning jämfört med hur alla har varit den senaste tiden.

Rätt ordentlig molvärk i går morse - men där gjorde 2 Nurofen stor nytta, en hel del trängningar under gårdagen som var desto jobbigare visserligen, MEN INGA KRAMPER!!! (inte än i alla fall....)   Och som sagt  bara två toabesök denna natt.


Jag blev lite olycklig i går morse när jag vaknade - lika tidigt - med en rejäl smärta i underlivet. Ville verkligen inte bli dålig just igår. M och jag hade anmält oss till en golftävling och vi skulle spela på en bana vi aldrig spelat på tidigare. En fin bana som heter Penha Longa och ligger 10 minuter härifrån.  Som tur var ingick det att alla skulle åka bil - så jag slapp gå, men trängningarna gjorde det rätt jobbigt periodvis ändå.  Det fanns gott om skog runt banan och under dom första nio hålen var jag tvungen sätta mig bakom en buske två gånger för att överhuvudtaget kunna röra mig - och dom två sista hålen blev en plåga - innan vi kom in till klubbhuset igen och jag kunde rusa in på toaletten.

Det säger sig självt att mitt golfspel inte blev av världsklass precis....

Golftävlingen var i form av 'scramble' som innebär att man lottas i team om fyra, och där alla hela tiden spelar från samma läge. Dvs - alla slår ut varsin boll, sedan väljer man den boll som ligger bäst till - och alla tar sina bollar och slår nästa slag från detta läge - osv.  Tanken är att man tillsammans ska spela bättre än man skulle göra om man spelade ensam.  Fungerar ofta - men i mitt team hade ingen en bra golfdag - så vi kom sist. M hade turen bli lottad i ett team där det fanns extremt bra golfare. Plus att alla spelade bra. Dom vann överlägset!!!  Ja ja - sånt är livet.  Kul för honom - surt för mig.....


Nåväl - tillbaka till uretriten.

Jag har funderat nu på morgonen varför detta skov verkar bli lindrigt och har några teorier:

1  Har återgått till Xatral OD - istället för det ersättningsläkemedel apoteket gav mig senast. Tror det kan spela en roll


2  Har fått två behandlingar med Uracyst - även om den senaste blev lite rumphuggen. Jag gick till den klinik där jag är registrerad härnere (Clinica CUF) och träffade en jättetrevlig sköterska som gjorde ett jättebra jobb. När hon var klar med insprutningen låg jag där och stirrade på en amerikansk gammal film som dom körde på en TV som hängde i taket (här nere textar dom översättningen precis som i Sverige så det är inga problem titta på engelskspråkiga program). Allt kändes helt OK - i 15 minuter. Sedan började trängningarna komma. Och dom blev värre och värre. Ni som upplevt dessa trängningar förstår mig. Innan alla 30 minutrarna gått var jag tvungen kliva upp, kasta på mig kläderna, så snabbt som möjligt tacka för mig  och sedan rusa ut på första bästa toalett. Där allt rann ur mig...... Så jag undrar hur mycket nytta mina 850 kronor gjorde.... Ändå hade jag ju tömt blåsan det sista jag gjorde innan behandlingen.  Kanske var detta det första tecknet på att ett skov var i antågande?


3 Har börjat med Vagifem igen sedan 1½ vecka  - och kanske har det redan hunnit påverka slemhinnan även i urinröret.


Blev lite många 'kanske' i mina funderingar men glad är jag i alla fall om det inte blir värre än så här. Extra bra eftersom vi ska ha ett helt gäng (6 personer) på middag i kväll och det är väldigt mycket lättare att förbereda och genomföra utan en kropp som rivs av elaka kramper. 


Nu ska sängen få en chans till.......


Av Birgitta - 20 november 2013 10:43

Tillbaka i Cascais efter fem dagar i Sverige. Fem omtumlande och roliga dagar.

Fick leka med barnbarnen, blev bjuden på restaurang av döttrarna, handlade julklappar, besökte goda vänner - och var hos min läkare.....

Och fick nästan skäll.......

För att jag inte under några år gjort vad hon sagt åt mig att göra - nämligen vara en god gammal kvinna som tar sin Vagifem två gånger i veckan.....

Och jag inser att det nog är vad min kropp behöver - så nu har jag börjat igen. Tyvärr har Läkemedelsverket bestämt att Vagifem inte längre ska hamna inom högkostnadsskyddet (av någon obegriplig anledning) så dels får man betala hela kostnaden själv, dels finns det helt plötsligt inte på alla apotek. Jag fick springa runt på fyra olika innan jag hittade det.


Jag var riktigt dålig den dagen jag var hos henne och hon ville göra en cystoskopi - men jag nekade. Var inte på humör för en sådan undersökning med mitt smärtande och krampande urinrör.


Men hon föreslog att jag skulle kosta på mig en omgång Uracyst-behandlingar. Jag tror att någon skrivit om Uracyst på forumet så jag kände till det. Uracyst innehåller natrium-kondroitinsulfat som är ett ämne som kan ersätta det skadade skyddande lagret i blåsan. Det ges både mot IC (Interstiell Cystit) och BPS (Painful Bladder Syndrome). Inte heller detta faller inom högkostnadsskyddet utan man får betala hela kostnaden själv och det är ganska dyrt. Men om det fungerar och mina skov blir mildare och mer sällsynta -  då är det värt varenda öre.  Jag fick en behandling hemma i Sverige och så har jag fem ytterligare med mig hit till Portugal. Har varit på en klinik och bokat upp tider, en gång i veckan under fem veckor, för att få det gjort. Ska bli intressant se om det fungerar.

För ett antal år sedan testade jag ett annat liknande medel - Gepan - men det gjorde ingen större nytta. Uracyst ska dock vara effektivare.

Dessutom ska vi testa något annat. Mina kramper har ju blivit värre och värre - rent outhärdliga när dom slår till - så vi ska pröva det läkemedel man tar mot kärlkramp, dvs en sorts nitroglycerin. Jag har fått Glytrin, som är en spray som man sprayar inne i munnen vid kramp. Kanske fungerar det också på kramp i urinröret. Har inte testat än - är inne i en bra period.  Men det ska bli spännande se om det fungerar, samtidigt som jag kommer vara lite skraj när jag ska spraya i munnen..... Allra helst hoppas jag förstås att Uracyst & Vagifem gör nytta så att kramperna inte blir så kraftiga längre.


Nu ska M och jag gå ut i det underbart vackra vädret - kanske ta en promenad utmed havet bort mot Estoril. Inte helt fel...

Av Birgitta - 12 november 2013 10:29

Så var det dags för hemresa - från värmen till vintern.....

Det är även dags för nästa uretrit-skov - tyvärr. Började ana det i går kväll, natten har varit riktigt jobbig och nu på morgonen sitter smärtan som en smäck i underlivet. Har redan laddat med första dosen Betapred, dvs 12 små vita piller upplösta i en gnutta vatten.

Men visst är det typiskt? Jag har varit oförskämt bra i drygt en vecka och idag när jag ska sitta fyra timmar i ett plan - då kommer skiten farande. Fasar lite för hur det ska gå.

Om jag bara hade värktabletter som jag visste tog bort smärtan. Vet inte om jag vågar mig på dom onämnbara idag. Men - kanske, kanske tar jag en om det fortfarande - en timme innan avgång - gör lika ont som nu.

Tur att det finns toaletter på flygplan. Och på flygplatser.


Något trevligare nu. Vi spelade en runda golf i söndags - på min födelsedag - tillsammans med goda vänner som vi lärt känna härnere. En strålande vacker dag, solig och varm. Helt annorlunda än vad jag är van vid när jag fyller år. Det brukar vara regnigt, blåsigt, mörkt, fuktigt, snöigt, kallt...... - ofta allt på en gång. Vara utomhus och fira finns inte på kartan - än mindre gå en golfrunda.

Jag råkade nämna detta för en av personalen på golfklubben och när vi spelat klart kom dom med en specialtårta till mig - och sjöng för mig......

 

   

Av Birgitta - 9 november 2013 10:06

Nu är det fem dagar sedan det förra skovet släppte - efter tre dagars plåga.

Jag njuter av varje sekund som jag kan röra mig obehindrat. Plus att jag bara behöver gå upp på nätterna en eller två gånger - till skillnad mot en gång i timmen (eller oftare) när jag är dålig.

Underbart!!


Försöker också att inte oroa mig och ta ut något elände i förskott - men om den vanliga 'tidsplanen' håller så är det dags för nästa skov i mitten av nästa vecka - och det är inte bra  för på tisdag ska vi flyga hem till Sverige. Vill inte vara däckad av smärta och kramper då.....

Jag ska visserligen besöka min läkare på onsdag - så då skulle hon ju få se hur illa ställt det kan vara med mig ibland.   Och det kan vara bra, men jag ska till frissan, träffa vänner, hälsa på barnbarnen osv. Vill verkligen inte vara dålig då!!


Men som sagt - just idag mår jag bra. Solen skiner från en klarblå himmel och det är redan ca 20 grader varmt.

Och i morgon fyller jag 65!!! Ischaligen vad gammal man blivit........


Av Birgitta - 4 november 2013 07:58

Det blev ett ovanligt segt skov denna gång. Ett lite lurigt dessutom. Igår morse trodde jag att allt var OK igen. Då hade jag dels tagit hela min normala Betapred-dos, dels sovit rätt OK på natten och dels vaknat utan några större känningar av uretriten.

Men efter frukosten igår - just när vi skulle ge oss ut på en liten sightseeing-tur med min väninna - då slog kramperrna till igen. Bara kramperna visserligen - men dom var starka.

Det gick bra så länge jag höll mig stilla - men så fort jag försökte gå så skar det i hela kroppen vid vartenda steg.

Inget kul!!!

Vi började med att köra till Cabo de Roca (standardställe att visa besökare....) och där plågade jag mig sakta runt på klipporna. Sedan blev det golfbanan där jag lånade en golfbil för att kunna köra runt och visa henne vår vackra bana. Den körturen blev en plåga - golfbanor kan vara skumpiga att köra på och varje skump var som ett knivhugg i min kropp.  Jag kunde struntat i den körturen - men jag är en envis typ.....

Jag har ju ibland längtat efter en liten ring att sitta på - min kompis föreslog nackkudde som man använder ex på flygplan. Bra idé - ska testas.....

Slutligen - efter lunch - ville vi gå strandpromenaden mellan Cascais och Estoril med henne. Där är så vackert. Men min kropp var absolut inte på humör för några promenader.

Då gjorde jag det mest förbjudna!!!

Jag tog ett morfinpiller!!     Vågar inte skriva det med normalstora bokstäver.......  Men det fungerade.....

Kramperna försvann och har sedan hållit sig borta ända tills nu. Trodde faktiskt att dom var borta helt men steg just upp från stolen för att fylla på kaffemuggen - och då skar det till igen.  Hoppas det bara var en tillfällighet. Dessa kramper är verkligen fruktansvärda.


Det är bara en vecka kvar tills jag ska träffa min läkare och denna gång ska jag verkligen se till att hon skriver ut både rejäl smärtlindring och ordentligt kramplösande.  Nu är jag så oerhörtt trött på att behöva plåga mig igenom tillvaron med ca 10 dagars mellanrum.

Min smärttröskel är ganska hög, jag tål mycket och är van att ha ont - men de senaste månaderna har kramperna blivit värre än någonsin tidigare och dom är riktigt omänskliga. Ingen - inte ens jag - ska behöva uthärda det hela dagar i sträck.... 


Måste få med något positivt idag. I lördags gick vi en liten shoppingrunda här i Cascais och jag inhandlade något jag aldrig sett hemma i Sverige: regnväderskängor som går att förlänga till stövlar!!!   Riktigt snygga dessutom:

 

Av Birgitta - 2 november 2013 06:36

Klockan är 5:36 här i Cascais - och jag har gett upp sömn-försöken. Har legat med värmedynan på magen hela natten och lyckats slumra ganska bra  - tills nu.

Har just hällt i mig Betapred-dos nummer 4 (dvs 6 piller) och ska toppa det med 2 Nurofen 200mg. Kramperna är borta som tur är, kvar är molvärken, ganska kraftig sådan. Den som sitter i blåsan och brukar vara det som startar ett skov. Märkligt.... Men det är därför jag inte kan somna om efter det senaste toabesöket och det är därför jag tar Nurofen nu - det gör ibland nytta mot just denna molvärk.

Sedan är det bara att vänta och se vad som händer......


M fick köra själv till flygplatsen i går kväll för att hämta upp min väninna, jag var defintivt inte i form för sådana aktiviteter, och tur var väl det för på motorvägen från flygplatsen hade det skett någon olycka (trodde dom) för köerna var oändliga. En körning som i normala fall tar 30 minuter tog 1½ timme. Hade inte varit kul sitta där med mitt smärtande, trängande, krampande urinrör, instängd bland alla bilar.......


Vi diskuterade detta med smärta och smärtlindring i går kväll, och hur svårt det måste vara för omgivning (inklusive läkare) att förstå exakt hur ont det gör i en annan kropp. Speciellt när det inte syns något på utsidan  Jag har haft en läkare som när hon själv blev sjuk sa till mig att 'först nu förstår jag hur du måste ha det, hur det är att gå med kronisk smärta...'. Då hade jag gått hos henne i flera år.

Skillnaden mellan henne och mig är att hon dog av sin sjukdom - jag lever vidare med min. Självklart är jag glad att uretrit inte är en dödlig sjukdom, men det finns dagar - som igår - när jag knappt orkar leva med smärtan......


Presentation

En blogg om URETRIT.

Fråga mig

250 besvarade frågor

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
        1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
30
<<< November 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS

Följ bloggen

Följ Mitt liv med Uretrit med Blogkeen
Följ Mitt liv med Uretrit med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se