Alla inlägg under oktober 2012

Av Birgitta - 30 oktober 2012 14:42

Det blev en dos Dermovat igår.

Min läkare tyckte att det var dags, dels var det väldigt längesedan sist, dels hade jag ju känningar av uretriten, om än inte så krafitga.

Och det kanske var bra, idag känner jag mig ännu bättre än igår, så behandlingen har nog gjort nytta.

Jag är riktigt glad att jag har turen tåla Dermovat, det är tydligen inte självklart att så är fallet.


Denna annars så gråa, trista och regniga dag har jag ägnat mig åt matlagning - på hög nivå. Ska ha f d kollegor på middag i kväll. Det blir fisk  & skaldjursgryta. Och jag har för första gången i mitt liv gjort aoli från grunden....  Är riktigt stolt!!!

ANNONS
Av Birgitta - 29 oktober 2012 06:47

Jag blir inte klok på min uretrit.

Hittar inga mönster.

Den drabbar mig helt utan - för mig i alla fall - synliga anledningar.

Ibland med kraft, dvs outhärdliga smärtor och trängningar, ibland med obehag och irritation.

Och emellanåt förvånar den mig med att helt hålla sig borta, nuförtiden i allt längre perioder.

De senaste dagarna har varit lite småirriterade.

Jag har hela tiden känt av mitt urinrör - men det har inte varit så illa så jag behövt ta några Betapred-doser.

Så - nu i morse - ungefär vid 4:30 - vaknar jag med riktigt illa ont i underlivet. Närapå så att det krampar och jag får verkligen anstränga mig för att slappna av och inte förstärka krampandet.

Varför blir det så?

Varför kommer dessa smärtor farande när jag ligger och sover?

Jag förstår det verkligen inte.

Kliver upp strax efter fem - för det går helt enkelt inte att ligga kvar i sängen - sova är inte att tänka på.

Brygger kaffe, läser tidningen - bl a om orkanen Sally som håller på att vräka sig in över USA´s östkust - och sakta, sakta sjunker det onda undan.

Just nu -  några timmar senare - känns ingenting längre.....


Som sagt - jag blir inte klok på denna uretrit.......


Idag ska jag till min läkare och tidigare i morse var jag övertygad om att det var dags för en dos Dermovat igen (det är flera månader sedan sist) - men nu vet jag inte längre. Just nu känns det fullständigt onödigt.


Men jag har ett antal frågor att ställa till henne idag, bl a om Trigonit, tinnitus och Dermovatsalva in i urinblåsan....




ANNONS
Av Birgitta - 27 oktober 2012 14:22

Hemma igen.

Men usch så kallt det var att kliva ut på Arlanda igår. Det låg t o m snö här och var i norrlägen. Redan i oktober!!!

Det är verkligen i tidigaste laget. Särskilt efter denna kalla sommar. Vill inte ha vinter redan nu. Vill egentligen inte ha vinter alls......

Men - det är bara att plocka fram varma vinterkläderna.

Och vinterskorna.

Och vantar, mössa, halsduk.

För att inte tala om dom varma, varma mameluckerna - från hälsokostbutiken. Nu gäller det att vara rädd om rumpan.

Och härda ut tills det blir vår och sommar igen.


Uretriten har skött sig 'ganska' bra under resan.

På flyget ner blev det lite jobbigt för när vi väl satt fastspända och bara väntade på att sticka iväg blev vi istället stående LÄNGE och väntade och väntade. Det tog nästan en timme innan vi var i luften - och när vi lyft var det ganska skumpigt så dom släckte aldrig skylten med 'bältet'. Och min urinblåsa började göra sig påmind rätt ordentligt - och till slut var jag så desperat så jag tvingades göra det man inte får - traska iväg till toaletten innan dom öppnat den för användning. När alla andra sitter snällt i sina stolar. Och personalen blir arg.... 

Men i sådana stunder skiter jag i vad dom säger. Jag bara MÅSTE få tömma min blåsa. Den här gången hann det gå så långt - för jag försökte verkligen hålla mig - att när jag väl tog  mig till toan så krampade hela systemet så det kom inte en droppe på fem minuter - samtidigt som det gjorde fruktansvärt, vidrigt ont. Inte kul!

Blev lite förvånad - för denna trista erfarenhet har jag inte haft på väldigt länge. Flera år. Trodde att jag kanske skulle slippa det nu när jag ändå för det mesta mår riktigt bra. Men så var alltså icke fallet.

På vägen hem hade jag inte alls dessa problem - och vandringen i Lissabon var ju helt underbar.

Men - det är väl detta som är en av de jobbiga bitarna med uretrit - man vet aldrig hur man kommer att må. När man får en bra dag eller när man får en dålig dag.

Vilket gör allt planerande så svårt.

Och som gör att man helt undviker vissa aktiviteter - just för att man inte vågar riskera att hamna i situationer där man absolut behöver en toalett - men ingen finns i närheten.


En aktivitet som jag väldigt gärna skulle vilja ägna mig åt - men vet att jag aldrig kommer att göra - är att åka på vandringsresor. Det verkar så himla mysigt att traska i alperna - eller några andra berg. Jag har flera vänner som brukar ägna sig åt sådant. Men tänk om uretriten slår till. Buskar att sätta sig bakom kanske man kan hitta, men att vandra med ett smärtande urinrör.......  Tror inte det är så kul. Så det blir inga vandringsresor för mig.



Av Birgitta - 23 oktober 2012 22:27

Aldrig far man vara glad riktigt lange.....

Dels har uretriten kommit krypande igen - efter gardagens fantastiska rundvandring i Lissabon, dels har var dator blivit stulen.

Sitter nu vid hotellets dator - darfor saknas prickar och ringar over vara svenska bokstaver.


Himla retligt. Vi at lunch pa en liten restaurang och under den tiden brot nagon upp dorren med en skruvmejsel (pa var hyrbil, en ny Peugot) och tog vaskan som lag i bakluckan. Dar fanns var PC ....... sa nu kanner vi oss valdigt handikappade, vi som lever framfor datorn halva dagen. Dessutom fanns en massa information i datorn fran en mote vi just varit pa. Plus lite annat smatt och gott som det ar trist att ha blivit av med.

Det intressanta i elandet ar att restaurangen vi at pa hade kameror over parkeringsplatsen - sa polisen har registrerings -nummer pa bilen som tjuvarna fardades i. Kanske, kanske far dom tag i vara grejer. Fast var forhoppning om det ar inte sa stor.


Till raga pa allt ska det sporegna de tva aterstaende dagarna vi ar har - sa imorgon far det bli shopping!!!

Av Birgitta - 23 oktober 2012 09:59

Än en gång har vi förflyttat oss till södra Europa, närmare bestämt Lissabons utkanter. Detta håller på att bli vårt stamställe - snart kanske vi fastnar för gott här nere.....


Gårdagen var helt underbar. Jag klarade att ta pendeltåget in till centrala Lissabon, vandra runt, åka spårvagn, äta lunch, vandra ännu mer, åka buss, vandra, ta pendeltåget tillbaka, handla i supermarketen och slutligen ta shuttlebusssen tillbaka till hotellet - utan plågor, utan oro, utan trängningar.

Vi lämnade hotellet 10:45 och var tillbaka vid 19-tiden - och jag behövde bara besöka TVÅ toaletter under hela denna tid.

Kors i taket!!!

Sist vi försökte oss på detta äventyr (för 1½ år sedan) tvingade jag M att gå av tåget halvvägs in till Lissabon och leta reda på en toalett. Hittade den mest sunkiga jag någonsin besökt i underjorden vid pendeltågsstationen. Och då menar jag RIKTIGT sunkig. Men nöden har ingen lag.....

Den gången blev det inga långa stadspromenader eller spårvagnsresor....


Bara ett exempel på hur mycket bättre jag är nu jämfört med för drygt ett år sedan.


Att sedan vädret var härligt gör ju inte det hela sämre.


Av Birgitta - 20 oktober 2012 08:25

Kors i taket!!

Två nätter i rad som jag bara varit uppe EN ENDA GÅNG!!

Underbart!


Satt och bläddrade i den senaste utgåvan av M-Magasin i går och ser då att i nästa nummer är det dags. Dom ger ju alltid lite hintar i slutet av tidningen på vad nästa nummer ska handla om - och där står:

Uretrit - ett kissgissel, här kommer hjälp

Undrar hur dom lagt upp det? Det är antagligen inte bara intervjun med mig. Jag måste erkänna att jag är lite (ganska mycket....) nyfiken på vad mer dom skriver. Har dom pratat med någon läkare? Vilken? Någon man känner till? Urolog eller gynekolog?

Sverige är ju inte precis översvämmat av bra uretrit-läkare......

Hoppas, hoppas att det blir bra!!!!!!!!

Och att det framkommer vilket elände det är att drabbas av uretrit.

Och - att det finns så lite kunskap så att många får lida i onödan.

Undrar också vad det är för hjälp som kommer.......


Jag är nästan lite nervös. Inte för min egen skull, utan för att uretrit - och dom (vi) som drabbas - framställs på ett ofördelaktigt vis.


Numret ska vara ute den 8 november.

Av Birgitta - 19 oktober 2012 07:56

På Malous Efter Tio igår diskuterades bl a risken att bli beroende av smärtstillande läkemedel - och vilken effekt dessa medel har/kan ha på oss.

Och det läkemedel som man främst tog som exempel var TRADOLAN (eller Tramadol).

Det satt en vältalig kvinna - författare - i Malous soffa och berättade hur hon 'knaprat' Tradolan i väntan på sin diskbråcksoperation. Hon hade haft nästan hallucinatoriska upplevelser, blivit lite loj av medlet samt fått enorm abstinens när hon slutade äta medlet för snabbt. Skyllde också sin (svaga - när allt annat tysnade runtom henne hörde hon suset) tinnitus på detta läkemedel.

Och tydligen står det med väldigt liten stil någonstans att Tradolan kan ge bestående tinnitus.


Tradolan åt jag under många år nästan dagligen mot mina uretrit-smärtor, fast jag tyckte inte att det hjälpte, så jag upphörde helt att äta läkemedlet för ett antal år sedan.

Jag hade aldrig de problem med lojhet, hallucinationer och abstinens som hon beskriver - men jag undrar om min tinnitus delvis förvärrades av Tradolanet.

Har inte tänkt på det tidigare.

Har haft öronsus i över 30 år så jag är van vid att det aldrig är helt tyst i huvudet, men de senaste åren har det eskalerat ordentligt. Numera tjuter det i huvudet - hela tiden. Det överröstar ALLT. Vilket gör att det är jättejobbigt att vara i stökiga miljöer, eller t ex titta på en fotbollsmatch på TV där publiken vrålar hela tiden. Jag blir tokig. Så M får titta på allt sådant på egen hand.

Jag sätter mig i ett annat rum......

Har försökt jobba med avslappningsövningar - men inte hjälper det....

Lite trist om det är så att min tinnitus blivit så här kraftig p g a ett läkemedel - som inte ens gjorde nytta.

Å andra sidan visste jag ju inte det innan - och när man varit dålig länge testar man ju nästan vadsomhelst för att bli bra.

Nu är det Arcoxian som får mig att vara bra.

Undrar vad den ställer till med i kroppen - som jag inte känner till än??


Ska prata ordentligt med min läkare om detta när vi ses nästa gång.



Av Birgitta - 18 oktober 2012 08:03

Finns det något tristare är en regntung, grådaskig höstmorgon??

När man öppnar persiennen och tittar ut vill man (eller jag i alla fall) bara krypa ner under täcket och sova vidare.

Vilket ju inte går för sig....

Det är bara att skutta upp ur sängen - och tända några ljus, fixa kaffe och gilla läget.


Jag har ganska lätt för att gilla läget nuförtiden. I alla fall under perioderna mellan mina uretritskov.

Just nu är det en sådan period.

Jag har visserligen varit uppe på toa två gånger i natt men somnat om bra mellan varven - och när väckarklockan drog igång låg jag lite förundrat i sängen och insåg att jag INTE behövde rusa på toa det första jag gjorde.

Lite märklig känsla faktiskt.

Men rätt häftig.

Folk som inte varit med om uretrit-helvetet har nog lite svårt att förstå min glädje över denna upplevelse.

Är väl självklart för normala människor.

Men - för mig är det faktiskt häftigt. Att inte behöva slänga mig in på toa INNAN jag tar på morgonrocken, INNAN jag läser tidningen, INNAN jag dricker morgonkaffet, INNAN jag bloggar......

Jag kan kontrollera min urinblåsa. I alla fall idag.

WOW!





Presentation

En blogg om URETRIT.

Fråga mig

250 besvarade frågor

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4 5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18 19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS

Följ bloggen

Följ Mitt liv med Uretrit med Blogkeen
Följ Mitt liv med Uretrit med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se