Så fort tiden går.

Swisch!!!! - så är julhelgen över och vardagen tillbaka.

Lite märkligt är det att det är plus åtta grader. En väldig skillnad mot förra julen. Det är mörkare än när snön ligger vit - men så mycket enklare att röra sig utomhus. Både när det gäller gå och köra bil.

Om man inte hör till dom som allra helst vill åka skidor på vintern - dom har det inte lätt i år.....

Nog med small-talk.

Jag gjorde en tabbe dagen före julafton. Jag åt parma-skinka. Som inte hade varit uppvärmd. Fast jag vet att det är en av de rätter jag ska akta mig för. Korkade mig. Det började lite smått på julaftonskvällen, sedan var det dags för en dos Betapred på juldagen och ytterligare en i morse. Plus ett antal laddningar med mina numera välbekanta Brus-Alvedon.

Nätterna har varit jobbiga, och inte blev det bättre av att Gudrun ven och slog så jag trodde taket ska flyga av huset. Vid tre-tiden var jag tvungen att stoppa in hörproppar i öronen för att kunna somna. Mitt eget örontjut är jag så van vid - men så fort något annat tjuter då är det lögn att somna. Plus dessa eviga toabesök förstås. Ibland blir det lite för mycket av allting......

Men nu verkar cortisonet ha gjort verkan och någonstans på eftermiddagen idag kände jag hur den stora lättnaden började infinna sig.

Är optimistisk - i morgon kommer jag att vara bra igen!!

Har påbörjat min nästa stora uppgift: fixa nyårsaftonsmenyn. Jag är ingen stor matguru, har ingen fantasi att hitta på egna underbara, fantastiska maträtter, så jag säger bara: tack och lov att internet finns!!! Enda problemet är att det finns så  mycket som ser så gott ut. Svårigheten blir att välja. Men det är ett roligt bekymmer.

Egentligen borde jag/vi också provlaga & provsmaka det vi ska bjuda på - som alltså inte är klart än - för att vara säkra på att vi fixar det när det gäller. Har tyvärr trista (men till alla andras stora nöje) erfarenheter av att INTE ha gjort det och åstadkommit rent hemska saker..... Ingen i min närmaste krets glömmer någonsin när jag försökte göra en alldeles äkta pumkin paj.  Oj oj oj..... Eller när jag försökte mig på en avancerad efterrätt med ingefära och glass. Ingen åt......

Men - nu ska jag vara barnvakt några dagar så det lär inte bli tid till något övningspass i köket.

Får väl välja recept som ser hyfsat säkra ut och inte ge mig ut på alltför okända marker.

Det ska nog gå bra.....

Bara kroppen sköter sig  så ska jag nog fixa maten - det blir lite lättare om man slipper smärtorna - eller trängningarna. Håller tummarna för att den lindring jag känner nu ska hålla i sig länge, länge. Har hållit tummarna för det många gånger tidigare, och det är inte alltid det har hjälpt.

Men - hoppet är ju det sista som dör, eller hur??