Ibland förstår jag absolut ingenting!  Efter den riktigt besvärliga gårdagen, med mer eller mindre konstant smärta hela dagen och efter min klagosång här på bloggen kring midnatt, så somnade jag till slut vid ett-tiden.

Och sov i ett sträck till 7:20!!!   Kors i taket!!

Slutsats nummer ett: Tradolanen fungerasde, dvs smärtan släppte så jag kunde somna.

Slutsats nummer två: uretrit är ett fullständigt oförutsägbart fenomen.

Status just nu:  har ont - men inte alls som igår. Dvs inga kramper, bara irriterande molvärk. Jag går inte dubbelvikt och kvider som jag gjorde igår. Jag bara konstaterar att jag har ett mindre eldklot i underlivet, som det visserligen skulle vara väldigt skönt att slippa, men som ändå går att stå ut med.

På torsdag har jag en tid hos min urolog. Om eldklotet finns kvar då ska jag be om en behandling till. Jag fick ju en för några veckor sedan - den kan behöva fyllas på.

Annars måste jag säga att jag mår rätt OK just nu. Jag gillar advents-tiden. Innan jag satte mig vid PC´n tände jag mina stjärnor och elsljusstakar och första adventsljuset och bryggde kaffe. Så jag sitter här i mysbelysning och njuter av stämningen.

Egentligen kanske det är Dag 60 eftersom klockan passerat 24:00 - men det får räknas till söndagen ändå.

Det har varit en både jobbig men bra dag. Jobbig ur uretrit-synpunkt, jag har haft ont och jobbigt hela dagen - ända sedan min tidiga handlingsrunda i morse. Det är därför jag sitter här nu också. M sover redan men min kropp är i sådant tillstånd att jag vill helt enkelt inte lägga mig och försöka sova. Det gör ont och irriterar och tränger precis hela tiden. Vet inte hur jag ska kunna somna...... När det är på detta sätt vill jag - måste jag - hålla igång med något så att jag får bort tankarna i alla fall en del från uretrit-eländet. Att lägga sig i sängen och försöka sova - då tar eländet över.   Just nu är jag faktiskt lite  modfälld. Det är i sådana här stunder jag önskar att jag kunde lämna min kropp. Lägga av den så att jag slapp känna något. Önskedrömmar!

Men dagen har varit bra också. Vi hade en jättetrevlig eftermiddag och kväll tillsammans. Men maten!!!  Oj oj oj! Allt jag bjöd på blev katastrof. Crabcakes som fullständigt föll i bitar och en pumpkin pie som inte ville 'stanna' fast den stod 1½ timme i ugnen. Och ändå gjorde jag precis som det stod i recepten. Något blev totalt fel.

Lärdom: bjud aldrig gäster på sådant som du aldrig gjort tidigare. Testa alltid innan.......

Fast smaken var det inget fel på - bara konsistensen.