Idag är jag lite nere igen. Det har varit alldeles för många besök på toaletten i natt - och det sitter en liten molvärk och gnager hela tiden. Inte så kraftig - men tillräckligt för att det ska sänka humöret lite. Jag hoppas det inte blir värre än så här.

Jag har funderat på vad jag skrev i går om min operation - och jag hoppas att jag inte skrämde er.

Det jag egentligen ville säga - som ett svar på Kaktusblommans kommentar om smärta - är att man ska lära känna sin smärta.

Jag har skrivit tidigare att smärta ar svårt. Svårt att bära, svårt att beskriva och ibland svårt att leva med. När man har en kronisk sjukdom som inbegiper ett smärtsymptom så tror jag att det ar viktigt att man lär sig känna igen de olika smärtor som hör till sjukdomen - och att man förstår när, om, det dyker upp något annat.

Det var det här jag missade och inte lyckades förklara för min läkare, då får 10 år sedan.