Senaste inläggen

Av Birgitta - 5 mars 2013 22:44

Jag jublade lite för tidigt - tyvärr.

Idag har jag haft en ganska jobbig uretrit-dag, men tjurig som jag är har jag än så länge avhållit mig från Betapred.


Jag inser att jag kör med dubbla budskap - eller snarare att jag är lite kluven - när det gäller Betapred. Ibland tycker jag att det bästa är att ta det så fort jag får känningar av ett skov - och ibland vill jag försöka klara mig utan så länge som möjligt.

Att jag dragit på det denna gång är att jag fått en fix idé att det ska gå åtminstone två veckor mellan Betapred-omgångarna. Och i morgon är det två veckor sedan jag började senast.

Kanske, kanske får jag ta en dos nu i kväll. Det beror på hur det känns när jag ska sova. Om det gör alltför ont så är det bara att ge upp.


Min dröm är fortfarande att jag ska få mer än 1½ vecka mellan skoven - det är väl inte för mycket begärt??


Min lilla Yaris var mer attraktiv än jag trodde - första spekulanten hörde av sig redan en timme efter att annonsen kom ut på Blocket och hon bestämde sig för att köpa efter att ha kört en sväng i går kväll. Och det har ringt och mailat ca 15 personer till. Kanske sålde jag den för billigt???

Lite sorgligt blir det att lämna den - den har tjänat mig troget i åtta år.

Av Birgitta - 4 mars 2013 12:19

Kors i taket - skovet gav sig av UTAN hjälp av Betapred.

Det satt och skavde och irriterade och trängde hela dagen igår - men idag känner jag ingenting. Härligt - men lite märkligt. Jag var inställd på att det var dags för en omgång med cortison-piller.

Skönt att slippa det - och så skönt att kunna gå med raska steg igen!!


Idag ska min lilla Yaris ut på blocket. Har tvättat den så den blänker - både ute och inne  - och tagit en massa kort som förhoppningsvis visar hur fin den är. Lite sorgligt är det. Jag har levt med den i snart åtta år och den har aldrig krånglat. Men - nu är det dags att den får en ny ägare.

Hoppas det går fort........

Av Birgitta - 3 mars 2013 11:23

Sitter och tittar på Vasaloppet på TV. Dom har fantastiskt väder i år och det ser helt underbart ut. Visserligen har jag ibland undrat över vitsen med att åka nästan nio mil på skidor, men om man bortser från det så blir jag lite småsugen.

Om det bara inte vore för denna eländans uretrit som för bara en timme sedan slog till igen.

Out of the blue - som så ofta förr.

Har inte känt ett smack på ca 1½ vecka - då jag hade förra skovet - och kände inget när jag vaknade i morse. Men så bara sitter det där igen. Den alltför välbekanta smärtan - närapå kramp - i urinröret. Och jag påminns om att skidåkning är nog inget för mig i alla fall.

Det får bli raska promenader dom dagar uretriten håller sig borta.


Skovet kommer lite olämpligt för vi ska ha visning på vår lägenhet idag så det ska städas, städas, städas. Golv ska torkas, duschkabinen skuras, osv, och det blir lite (!!) jobbigare med ett smärtande urinrör.


Tar en paus från städandet, dricker ett sort glas vatten, försöker slappna av i underlivet och hoppas att det kanske lugnar ner sig  - utan Betapred. Skulle vilja att det går några dagar till innan jag plockar fram dom pillren.

Av Birgitta - 10 februari 2013 06:54

Jag tror att detta är mitt första inlägg under 2013....

Och det har redan hunnit bli februari.

Vart tar tiden vägen??


Sitter just i efterdyningarna av ett elakt skov som började i går morse med den alltför välbekanta molsmärtan i urinblåsan (urinblåsans botten tror min läkare att smärtan sitter i) som sedan vandrar ner i urinröret och blir till skärande, krampande smärtor som tvingar mig att gå på toa en gång i kvarten och skvätta ur mig fem droppar. Annars kan jag överhuvudtaget inte röra mig.

Tack och lov att det finns Betapred!!   Trodde aldrig jag skulle känna så, men dom små vita pillren gör faktiskt nytta på mig. Tog två doser i går och har tagit en tredje nu på morgonen och känner hur det elaka onda sjunker undan. Ikväll är jag nog helt bra igen.

Innan detta skov var jag helt symptomfri i 2½ vecka. Underbart!!  Jag njuter fortfarande av att kunna röra mig obehindrat, vandra på stan i timmar utan att hela tiden leta efter toaletter.


Det har ju skrivits om uretrit i olika tidningar under de senaste åren, tyvärr kommer det som jag anser vara det allra största problemet sällan fram - den stora bristen på kunskap om uretrit inom allmänvården och den helt obefintliga forskningen inom området.

Det känns som att journalisterna bara vill berätta om kvinnor som blivit bra.

Några exempel: I Hemmets Journal berättade en kvinna att hon blivit bra (hoppas det håller i sig för henne), i M Magasin berättade jag att jag numera mår bra i alla fall ibland (fast jag ville att fokus i artikeln skulle bli något helt annat), och nu har jag hört att en journalist är på jakt efter en kvinna som haft uretrit och blivit bra - någon annan är inte intressant att skriva om.

Den enda artikel jag känner till som jag tror tog upp problemet med smärtor som ingen förstår är den om Jeannie på Gotland - i alla fall lät det så på rubriken - som tyvärr är allt jag såg av den artikeln.


Varför kan dom (journalisterna) inte hjälpa oss genom att berätta om svårigheterna med att hitta bra läkare, rätt behandling, att bli trodda, tagna på allvar.


Tänk om vi kunde få Malou att ta upp detta i ett av hennes program.......




Av Birgitta - 28 december 2012 06:07

Fullmånen lyser rätt in på mig genom fönstret. Undrar om det var den som fick mig att vakna i ottan idag?

Jag har precis kommit ut ur ett elakt uretritskov, ingen smärta nu i natt, så det är inte därför jag vaknat.


Mina skov kommer numera nästan som en klocka med ca två veckors mellanrum - och sitter i ungefär två dagar. Två dagar som nästan alltid följer samma mönster: det börjar med en smärta i urinblåsan, övergår till irritation i urinröret, smärta i urinröret (med enstaka krampanfall) och slutfasen brukar vara trängningar.

Och jag har lärt mig att så snart den alltför bekanta urinblåsesmärtan kommer krypande då är det dags att börja med en omgång Betapred - som för det mesta innebär fyra laddningar, störst i början, sedan mindre och mindre.

Och det fantastiska är att det fungerar. Efter en sådan Betapred--kur försvinner skovet helt. I alla fall i ett par veckor. Och det är underbart att få dessa helt symptomfria veckor.

Har inte vant mig riktigt än. Svävar fortfarande på små moln av glädje över att känna mig så lätt och fri i kroppen.


Det finns ett inlägg på forumet om nya rön - att uretrit (som man numera vill kalla kroniskt bäckenbottensyndrom)  inte alls behöver vara en inflammation utan att det kan ha helt andra grundorsaker. Man har kommit på att det kan vara en nervskada - och att ett sätt att skilja dessa åt är att testa med Betapred-doser. Om man inte svarar på det då är det med stor sannolikhet INTE en inflammation.

Jag har inte hunnit diskutera detta med min läkare ännu - men jag är ganska säker på att i mitt fall handlar det om en inflammation. Jag blir ju defintivt bra av Betapred.

Sedan kan man ju diskutera nyttan med att äta Betapreddoser varannan vecka - men valet är ganska enkelt tycker jag: om det är vad som krävs för att jag ska få mina bra perioder så finns inget annat val!


Nu är julhelgen över men jag har fyra roliga dagar framför mig: ikväll är vi bjudna hem till goda vänner, i morgon har mina båda döttrar fixat en överraskning år mig på kvällen (deras julklapp till mig), på söndag ska jag med barnbarnen och titta på Pippi på Intiman och slutligen på Nyårsafton ska vi ha liten fest här hemma.








Av Birgitta - 7 december 2012 07:09

Nu är det riktigt längesedan jag satt här och 'skrev av mig'.

Det brukar ju vara min morgonrutin att sätta mig vid PC´n med en kopp nybryggt kaffe, men mina morgonrutiner har varit rubbade de senaste veckorna.

Dels har jag varit ute på en liten resa - utan en riktig PC med mig, och dels har jag varit hundvakt åt dotterns lilla mops och ni som har hund vet att då är det första man gör på morgonen att slänga på sig en massa kläder och gå ut..... Sitta i morgonrock med kaffemuggen framför PC´n är inte att tänka på. Men nu är mopsen överlämnad till andra - fram till söndag kväll, då kommer hon  tillbaka - så  här sitter jag igen.

Missförstå mig rätt - Polly, som mopsen heter - är en väldigt trevlig och mysig liten vovve. Enormt kelsjuk, ska ligga i knät jämt, och gillar att pulsa omkring i dom drivor av snö som vi fått de senaste dagarna.  Under den allra värsta snöstormsdagen - i förrgår - var vi ute och gick fem gånger. Det blåste och snöade så jag var tvungen att gå baklänges långa sträckor, men lilla Polly var helt obekymrad om vinden och snöandet. Det var först på den allra sista rundan - vid 22:30-tiden - som jag kunde njuta av promenaden. Då hade det slutat att snöa, det var helt vindstilla, bara ett par minusgrader,  inga bilar ute (igensnöade vägar), en massa adventsljus i alla fönster och alldeles tyst. Underbart!! För att vara vinter vill säga....


Lite ensamt känns det för M är också borta för tillfället. Han är tillbaka på Ryggkirurgiska Kliniken utanför Strängnäs och den här gången har dom skruvat ihop hans tre nedersta kotor. Inget jag är direkt avundsjuk på.


Själv befinner jag mig sedan drygt en vecka i något som kan liknas vid en sinuskurva. Berg-och dalbana brukar jag kalla det ibland.

Vad jag menar är att uretriten åker jojo. Det är inget ordentligt skov med skarpa smärtor, utan mer en känsla, en irritation, som kommer och går. Det kan variera från ena timmen till den andra. Ibland känner jag absolut inget, en stund senare känner jag denna obehagskänsla i underlivet, jag kan känna min urinblåsa (utan att vara toanödig (!!), och en timme senare kan det vara borta igen. Det går att leva med, jag kan röra mig obehindrat, men det är lite irriterande.... Frustrerande faktiskt. Samtidigt är jag ju glad att det inte är värre.

Jag har ingen aning om vad som orsakar dessa variationer och jag har inte tagit någon Betapred. Sparar det till dom riktigt dåliga dagarna. 


Så på det hela taget är livet rätt OK just nu.

Av Birgitta - 25 november 2012 04:25

Så här kan uretrit också yttra sig - i alla fall för mig:

har haft drygt en vecka där jag varit helt symptomfri. Absolut inga som helst känningar av min uretrit. Helt underbart!

Vaknar så vid tre-tiden nu i natt - inte av trängningar eller smärta - bara vaknar. Är inte ens toanödig - vilket känns lite märkligt. Det brukar vara därför jag vaknar på nätterna - även om uretriten sover gott så är ett eller ett par toabesök per natt normalt för mig.

Efter att ha legat vaken och glott ut i mörkret i ca en halvtimme går jag i alla fall upp på toa - mest för att göra något 'vettigt'.

Ingen bra idé!!

Det var nog de mest 'ovettiga' jag kunde gjort.

Av någon okänd anledning var det just vad som krävdes för att trigga igång uretriten.  Det är inte första gången jag upplever detta märkliga fenomen - och även andra har skrivit till mig och berättat samma sak.

Så nu sitter smärtan i urinröret igen. Ungefär en femma på min tiogradiga skala. Nu kan jag definitivt inte sova.....

Korkade mig!

Att jag aldrig lär mig!


Den här gången har jag i alla fall gjort det som M alltid tjatar på mig att göra: tagit en dos Betapred så fort jag känner av uretriten. Inte vänta tills jag inte står ut längre.

Och så sitter jag här vid PC´n och surfar runt tills det lugnar ner sig - eller tills jag blir så trött så det finns en chans att jag kan slumra  trots smärtan.

Jag har märkt att jag inte är ensam om att vara vaken på nätterna. Ibland när jag sitter här går jag in på forumet och läser gamla inlägg och då kan jag se att det är fler än jag som är inne samtidigt.

Känns både trösterikt och tragiskt.

Trösterikt - för jag är inte ensam, men tragiskt - för egentligen borde vi ju sova på nätterna......

Av Birgitta - 22 november 2012 22:31

Jag är ju en golf-galning, det kan inte någon som läst min blogg ha missat.

Det trista med att vara en golf-galning i det här landet är ju att golfsäsongen är alldeles för kort. I alla fall i den del av landet jag bor i. Nere i Skåne har dom (ni) det annorlunda.

Men här i Stockholms-trakten - och längre norrut (ex Rättvik) - är banorna stängda för denna säsong. Ingen golf!! Om man inte tar sig till en inomhus-hall och ställer sig att slå bollar mot ett nät.... Hur kul är det???


Så  - vad gör man när abstinensen blir för svår att hantera? Jo - man beger sig till golfbutikerna!!

Och just denna helg är det extra kul: stor golfrea på Bilia (!!) vid Haga Norra. Gissa vem som slank in där idag - på vägen till Sollentuna för att hämta barnbarnen på dagis??

Hittade urhäftiga golfskor som kostade nästan ingenting.

Fast - nu längtar jag ännu mer efter nästa års golfspel.......


Och uretriten sover sött!!


 





Presentation

En blogg om URETRIT.

Fråga mig

251 besvarade frågor

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2023
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS


Skapa flashcards