Senaste inläggen

Av Birgitta - 9 oktober 2013 07:46

Idag är jag lite ledsen igen. Vaknar med mitt brinnande eldklot - och det är bara TRE dagar sedan jag avslutade förra Betapred-omgången. Inte bra!  Undrar om jag ätit något olämpligt som triggar igång smärtan så snart igen?


Extra ledsen eftersom jag idag ska påbörja en ny aktivitiet här nere, och att göra det med en smärtande kropp blir mindre kul.

Jag är ju en rastlös själ och hur mycket jag än älskar mina golfrundor måste jag göra något annat också så jag har anmält mig att jobba som volontär på Svenska Skolan - en halv dag i veckan. Och idag ska jag dit för första gången för att träffa dom.  Hade väldigt gärna sluppit ha ont just precis idag......


Men  igår hade jag inte ont och då passade vi på att göra en liten utflykt i det vackra vädret. Från vårt köksfönster ser vi bort mot Sintra - en liten bergskedja nordväst om Lissabon - och högst upp på en liten topp ser man någon form av byggnad som jag har varit nyfiken på. Det visade sig vara ett gammalt kapell - eller kloster - som först byggdes på  1200-talet. Den nuvarande byggnaden är från 1700-talet. Ser ganska trist ut från utsidan men på insidan lär där finnas vackra målningar. Ganska ofta ser vi tjocka molm över Sintra och då kan jag tänka mig att det är riktigt blött och kallt däruppe, men igår var det helt underbart med en strålande utsikt ner mot Guincho-stranden som är ett populärt surfställe.

   

Av Birgitta - 6 oktober 2013 07:05

Jag vandrade verkligen med lätta steg ner till marknaden igår och försåg mig med frukt och nya rosor.

Sedan kom verkligheten ikapp mig igen och min glädje över EN dags elände försvann. Det blev TVÅ dagar av elände - dock på en mycket lägre nivå än under de tre hemska skoven under september. Nu är det nästan över.... 


Men jag lärde mig igår att låta bli att gå på toa bara för att det smärtar  - men inte tränger. 

Ni får ursäkta allt tjat om golfrundor, men dom har ju blivit lite av mina måttstockar.

Klarar jag en halv eller hel runda utan toabesök?? (en runda tar mellan fyra och fem timmar)

Måste jag sätta mig i alla buskar jag passerar?  

Kan jag gå eller måste jag åka bil?

Osv.

Jag har ofta märkt att dom gånger jag har ont - men egentligen inte är toanödig men ändå går - för säkerhets skull - när jag passerar en toalett - så förvärras allt.  Det kan trigga igång kramperna som gör att det gör mycket ondare, och jag får svårare att gå, än innan toabesöket.

Det hände t ex i förrgår när vi spelade med våra svenska golfvänner från Rättvik på en bana här nere söder om Lissabon.  Jag vaknade ju med smärtan, grundade med 12 Betapred, hade hemska trängningar under bilresan till golfbanan så trots att det - med hemska bilköer (vilket är ganska stressande när man dålig) - bara tog 1½ timme var vi tvugna stanna på en bensinmack halvvägs, och när vi väl började spela satt smärtan i urinröret - men trängningarna var över.

Smärtan var dock inte värre än att jag kunde gå - och efter nio hål, dvs ca 2 timmar, passade jag på att gå på toa trots att jag inte var toanödig. Ingen bra idé. Detta toabesök triggade gång kramperna så resten av rundan, dvs 2 timmar blev rena självplågarrundan.  Men jag är ju envis som en gris så jag traskade på, men med väldigt långsamma steg. Jag tror inte att våra vänner märkte något, men M såg ju vad som hänt.


Nåväl - igår var det dags för en ny golfrunda, på en ny bana, med nya vänner som vi aldrig träffat tidigare. Jättekul och jag såg verkligen fram emot denna runda - framförallt i går morse när jag satt här och skrev om hur bra jag mådde. Men detta trevliga tillstånd försvann alltså efter marknadsbesöket - och resten av dagen blev en smärtdag - men inte så kraftig. Klart uthärdlig, men mindre trevlig än när jag är helt smärtfri. Jag hade inga problem att gå eller röra mig - men jag hade hela tiden ont i urinblåsan/urinröret. Dock - inga trängningar!!


Och igår hoppade jag över toabesöket efter halva rundan - och upptäckte att jag kunde vandra hela tiden utan att behöva besöka en toalett - eller buske - och utan att få dessa hemska kramper.


Lärdom: i fortsättningen ska jag försöka låta bli att besöka en toalett - om det verkligen inte behövs.


Det är ju märkligt det här hur ett skov kan innehålla så olika komponenter. När det är trängningar då är det verkligen trängningar. Det finns inte en chans att låta bli att gå på toa en gång i halvtimmen  fast man vet att det inte kan finnas mer än några droppar i blåsan. Dom dropparna MÅSTE UT! NU!! Det tillståndet kan sitta i i några timmar.  Sedan kan trängningarna släppa och kvar är smärtan - och ibland förstärkt med kramper - som alltså kan framkallas av onödiga toabesök......


Viket liv man har..... Men - det kunde ju vara värre......


Idag blir det i alla fall ingen golfrunda. Lissabon Maraton går av stapeln idag och starten är inte långt från där vi bor här ute i Cascais och sedan springer dom kustvägen in till Lissabon. Vi tänkte gå och kika på spektaklet. Vädret ska bli strålande!!  23 grader, klarblå himmel och svag vind. Underbart!!



Av Birgitta - 5 oktober 2013 09:14

Det bär mig lite emot - men jag måste faktiskt erkänna att M's strategi verkar fungera.


Han har hela tiden - ända sedan jag började med Betapred för några år sedan - med kraft hävdat att jag ska börja ta mina doser så fort jag känner att ett skov är i antågande. Mota Olle i grind - som han säger.

Jag har -  å andra sidan - velat vänta så länge som möjligt för att se om det inte - för en gångs skull - ska gå över av sig själv. Vill ju allra helst slippa äta en massa cortison.


Igår gick jag på M's linje.


Jag börjar ju känna igen mönstret för ett skov vid det här laget.  Det börjar nästan alltid på samma sätt. 

Först den brännande smärtan i underlivet - eldklotet- som sitter i blåsan - inte i urinröret.

Sedan kommer trängningarna - KRAFTIGA. Kräver toabesök ca en gång i halvtimmen.

Sedan kryper det hela ner i urinröret - och har jag otur övergår det i ett krampande urinrör - och då är jag däckad.

Smärta och trängningar är inte kul, men jag är dock fortfarande rörlig - om inte smärtan blir riktigt vidrig förstås. Och jag måste hålla mig i närheten av en toalett.

Men kramperna är fruktansvärda - varenda steg är som att få en vass kniv uppkörd i underlivet - och sedan vrids den om lite nätt....  Och när det  är riktigt illa kör kniven runt även när jag sitter stilla.


Mina tre senaste skov har varit riktigt hemska - långa och kraftiga - så när jag nu kände igen startsymptomen i går morse så körde jag på Morgans 'mota Olle i grind'-strategi.

Dvs - 12 piller direkt på morgonen, 10 på eftermiddagen, 8 vid sänggående och 6 nu på morgonen.


Under gårdagen gick jag igenom samtliga faser ovan - men i natt har jag inte haft ett dugg ont. Visserligen varit på toa minst 10 gånger, men det är för att jag vaknar varje gång urinblåsan/röret gör sig påmint - men jag tror att även det håller på att sjunka undan just nu.

Om jag känner efter kan jag känna att det inte är helt över än - men det är bara om jag känner efter..... 


Tänk om det inte blir värre denna gång??   En dag av elände!!!  Istället för fyra!! Och dessutom på en lägre nivå än dom senaste!!


Jag vet att det finns dom som tycker att man absolut inte ska äta cortison - och jag önskar att jag kunde låta bli. Men för mig gör dessa piller en oerhörd nytta på ett sätt som alla behandlingar jag fått direkt i urinröret inte har gjort under alla år.

Och det är värt masssor!!!

Min kropp kräver helt enkelt sina Betapred-doser med jämna mellanrum.

Och så länge det inte finns något annat sätt att kunna leva ett vettigt liv - då är det bara att gilla läget!


Så idag när det  är lördag kommer jag att med lätta steg vandra ner till marknden och köpa nya blommor - för nu har rosorna vissnat!!!

Av Birgitta - 4 oktober 2013 07:55

Så var det dags igen!

ÅTTA hela dagar med noll i alla kolumner - ingen smärta, inga kramper, inga trängningar, ingen irritation.

Men idag vaknade jag vid 5 och känner hur det bränner i underlivet igen. Det alltför välbekanta eldklotet har krypit fram ur sin håla och håller på att ta över hela min varelse igen. Skit, skit, skit!!!!


Så sedan dess har jag suttit här vid min dator, läst och svarat på mail, googlat runt lite, druckit en massa stora vattenglas - kanske kan det göra nytta.....


Men jag har också bestämt mig för att sätta igång en Betapred-kur direkt. Inte vänta någon dag för att se hur det hela utvecklar sig. Dom senaste skoven har ju varit riktigt elaka - kanske blir det lite lindrigare om jag sätter igång direkt.

Av Birgitta - 3 oktober 2013 09:08

Äntligen, äntligen ser vi solen igen efter att ha levt inne i en våt, klibbande dimma i flera dagar.

Och uretriten fortsätter att hålla sig lugn - peppar, peppar.

Så idag blir det golf igen - det gäller att passa på så länge förutsättningarna är så bra som dom är idag.


Jag har ju en liten vurm för svart-vita kossor - det kan ni inte missat om ni följt denna blogg. Kommer knappt ihåg hur det hela startade, men M räknade en gång - när vi fortfarande bodde i villan i Bromma Kyrka - att det fanns fler än 150 i huset. Från början bodde dom bara i köket, men sedan spred dom sig till andra rum också.

När villan såldes gjorde jag mig av med många och nu när även lägenheten är såld så är dom ännu färre. Jag körde till Erikshjälpen i Spånga med två flyttlådor fulla med kossor. Lite ont gjorde det faktiskt......

Men - några har fått följa med hit till Cascais, och jag har ju redan börjat fylla på förrådet här nere.

Jag dras till dom av någon märklig anledning. Blir glad av dom. Den senaste jag köpte var ju den som sitter på kylskåpet och dinglar med benen. Innan dess var det en dörrmatta.

Men - jag är inte värst.

Norr om Rättvik - åt Furudal till - finns det en kvinna som skapat ett museum av sina kossor. Kika in här:

http://www.kokullamuseum.se/


Här är min fina dörrmatta:

 


Av Birgitta - 1 oktober 2013 08:07

Nu är det fem dagar sedan det förra elaka skovet gav sig av. Fem dagar av total uretrit-frihet. Dvs inga smärtor, inga kramper, inga trängningar. Det ska bli riktigt intressant se hur länge detta fantastiska tillstånd varar.

Det jag tycker är märkligt är den enorma skillnaden i hur min kropp uppför sig.

Befinner jag mig verkligen i samma kropp som för knappt en vecka sedan revs av sådana smärtor att jag inte kunde röra mig??  När jag satt på toa en gång i halvtimmen för att försöka åstadkomma lite lindring??


Nu när jag är så här bra är det hel plötsligt ombytta roller här hemma!! Nu är det M som måste stanna vid en bensinmacck för att gå på toa - och jag bara sitter där helt lugnt och känner absolut inget behov - fast det gått fyra timmar sedan jag senast var på toa. Och att gå en golfrunda på fyra timmar är inga som helst problem.


Fast de har inte blivit så många golfrundor nu på slutet. Från att ha njutit av strålande sol och 30 grader har vi de senaste dagarna levt inne i ett dimmoln. Igår var dimman så tät så det kändes som Lutzen - eller London-fog. Om man mot förmodan tar sig till golfbanan så är risken stor att man slår bort en massa bollar, inte en chans se vart dom tar vägen. Dålig tajming av min uretrit kan man tycka. Att må så bra när vädret är dåligt och man bara sitter inne i alla fall. Tyvärr är det ju inte jag som bestämmer - varken över vädret eller uretriten.

Det får bli lite shopping istället - inte helt fel det heller. På andra sidan Lissabon finns en enormt stor Outlet som det är lite kul att vandra runt i. Dessutom finns i Lissabon flera stora gallerior som är bra att gå i när det regnar. Plus många intressanta museum.

Det går absolut ingen nöd på oss härnere......


- och rosorna står forttfarande!!!



Av Birgitta - 28 september 2013 13:06

Ljuva, underbara liv utan ett smärtande, krampande och trängande urinrör. Där befinner jag mig äntligen igen.

Undrar om alla som sluppit uppleva ett uretrit (eller IC för den delen) helvete förstår hur oerhört lyckligt lottade dom är?  Troligen inte!!   Innan man blir sjuk så är det så självklart att vara frisk.  I alla fall när det gäller dessa regioner av kroppen. En och annan UVI kanske - men då äter man ju bara lite antibiotika  så är problemen borta. Detta kroniska elände var för mig fullständigt främmande innan jag själv drabbades.


Men som sagt - just precis idag - och igår - mår jag förträffligt.


På onsdagar och lördagar är det marknad här i närheten av vårt hem och vi har gjort till en liten vana att gå dit och förse oss med vårt behov av frukt, grönsaker, blommor och ost. Framförallt blommor kan man köpa riktigt billigt. Dagens bukett blev 20 rosor - för 4 EURO. Hur länge dom står återstår att se...... Vackra är dom i alla fall:

 

Av Birgitta - 27 september 2013 09:25

Efter 2½ veckas strålande väder med sol och uppåt 30 grader har vi nu svepts in i ett grått töcken av spöregn och åska. Den stora skillnaden här nere mot hemma är att det ändå inte blir kallt - i alla fall inte den här tiden  på året. Temperaturen ligger forfarande kring 20 grader.

Men nu blir det inga besök på golfbanan förrän detta regnväder dragit bort och enligt prognosen kommer det att ta flera dagar.

Men här finns annat att göra.

En av fördelarna med att flytta till ett annat land är att det finns många som vill komma och hälsa på - och det är jätteroligt. Under oktober kommer vi att ha fyra olika konstellationer här - vid olika tidpunkter. Barn, barnbarn och vänner. 

Barnbarnen är nog nöjda med sol och besök på stranden - men vännerna vill se lite mer av landet så nu när det regnar ska vi passa på att besöka olika ställen som kan vara av intresse. Ställen vi inte hunnit med själva ännu. Idag - i spöregnet och åskan (det mullrar häftigt just nu) - blir det t ex ett besök på Lissabons Oceanarium - ett jättestort akvarium där man går inne i de olika världshaven. Lär vara jättehäftigt.


Och jag känner inte av min uretrit det minsta idag - så det blir ingen plågsam akvarievandring heller. Skönt!!

Presentation

En blogg om URETRIT.

Fråga mig

251 besvarade frågor

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2023
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS


Skapa flashcards