Jag ropade hej lite för tidigt igår.

En kort stund efter jag skrivit min blogg igår kom kramper och smärta tillbaka - utan vidare. Ytterligare en stund senare ringde min väninna M och undrade om jag hade lust gå en promenad. Och lust hade jag - men samtidigt ganska ont.

Men - jag är en tjurig typ - så jag plockade på mig alla varma mamelucker, benvärmare, mössa osv och traskade iväg. Maken M här hemma tyckte inte jag var riktigt klok - han såg ju att jag nästan gick dubbelvikt av kramperna.

Väninnan och jag hade bestämt att vi skulle mötas vid Västermalmsgallerian som ligger vid Fridhemsplan - och gå från varsitt håll. Jag bor vid Marabouparken i Sundbyberg och hon bor i Bromma. Så vi hade båda en ganska lång väg att gå. Men det var vackert väder.

Mina strategi var följande: gå sakta, försök vara avslappnad, tänk på något roligt, njut av den vackra vägen utmed vattnet.

Det fungerade!

De första 15 minutrarna gick väldigt sakta, men undan för undan släppte kramperna och även om smärtan satt kvar var den uthärdlig och efter ett tag kunde jag öka farten. Det tog 1 timme och 15  minuter att nå målet.

Väl inne i Västermalmsgallerian satte vi oss och tog en fika och en macka och pratade.

Och - helt plötsligt märker jag att alla smärtor också är borta!

Sedan följdes vi åt hem till henne - min svärmor bor på ett ålderdomshem i närheten och maken var där så då gick jag åt det hållet. Dvs det blev en lika lång promenad till, denna gång utan att ha ont överhuvudtaget.

Sedan bjöd vår dotter P oss på middag på kvällen.

M a o: jag hade en väldigt trevlig söndag!!

Och natten till måndag var bra - och just nu har jag inte ont någonstans!!