Det blev ett ovanligt segt skov denna gång. Ett lite lurigt dessutom. Igår morse trodde jag att allt var OK igen. Då hade jag dels tagit hela min normala Betapred-dos, dels sovit rätt OK på natten och dels vaknat utan några större känningar av uretriten.

Men efter frukosten igår - just när vi skulle ge oss ut på en liten sightseeing-tur med min väninna - då slog kramperrna till igen. Bara kramperna visserligen - men dom var starka.

Det gick bra så länge jag höll mig stilla - men så fort jag försökte gå så skar det i hela kroppen vid vartenda steg.

Inget kul!!!

Vi började med att köra till Cabo de Roca (standardställe att visa besökare....) och där plågade jag mig sakta runt på klipporna. Sedan blev det golfbanan där jag lånade en golfbil för att kunna köra runt och visa henne vår vackra bana. Den körturen blev en plåga - golfbanor kan vara skumpiga att köra på och varje skump var som ett knivhugg i min kropp.  Jag kunde struntat i den körturen - men jag är en envis typ.....

Jag har ju ibland längtat efter en liten ring att sitta på - min kompis föreslog nackkudde som man använder ex på flygplan. Bra idé - ska testas.....

Slutligen - efter lunch - ville vi gå strandpromenaden mellan Cascais och Estoril med henne. Där är så vackert. Men min kropp var absolut inte på humör för några promenader.

Då gjorde jag det mest förbjudna!!!

Jag tog ett morfinpiller!!     Vågar inte skriva det med normalstora bokstäver.......  Men det fungerade.....

Kramperna försvann och har sedan hållit sig borta ända tills nu. Trodde faktiskt att dom var borta helt men steg just upp från stolen för att fylla på kaffemuggen - och då skar det till igen.  Hoppas det bara var en tillfällighet. Dessa kramper är verkligen fruktansvärda.

Det är bara en vecka kvar tills jag ska träffa min läkare och denna gång ska jag verkligen se till att hon skriver ut både rejäl smärtlindring och ordentligt kramplösande.  Nu är jag så oerhörtt trött på att behöva plåga mig igenom tillvaron med ca 10 dagars mellanrum.

Min smärttröskel är ganska hög, jag tål mycket och är van att ha ont - men de senaste månaderna har kramperna blivit värre än någonsin tidigare och dom är riktigt omänskliga. Ingen - inte ens jag - ska behöva uthärda det hela dagar i sträck.... 

Måste få med något positivt idag. I lördags gick vi en liten shoppingrunda här i Cascais och jag inhandlade något jag aldrig sett hemma i Sverige: regnväderskängor som går att förlänga till stövlar!!!   Riktigt snygga dessutom: