Kors i taket - min smärta försvann UTAN hjälp av Betapred.

Underbart!

Men riktigt fri från min uretrit kan jag väl inte påstå att jag är. Vi hade goda vänner här på middag i går kväll och under den tid dom var här - från ca 17 till ca 22:30 - behövde jag gå på toa fem (!!) gånger, medan min väninna inte gick en enda gång.

Kommer jag någonsin att bli som hon igen??

Troligen inte, men så länge sådana trängnings-il kommer när jag är på hemmaplan så är det ju OK. Det är värre när dom kommer när man befinner sig på ställen utan snabb tillgång till toaletter.

Nu ska jag njuta av min smärtfria tillvaro - och solen - och att min första pion slagit ut.

Jag planterade två st när jag 'skapade' min lilla rabatt för två år sedan. Förra året var där inte ens några knoppar, men i år har den ena sju knoppar och den andra två. Och en har just slagit ut.

Igår spelade jag en runda golf med konstant smärta i min urinblåsa. Hela tiden värkte det och spelet blev därefter också. Det gick helt åt skogen. Det går helt enkelt inte att svinga lugnt när smärtan skär genom kroppen.....

Vi spelade på Solleröns vackra, men hemska, skogsbana i går. Vacker för den går mitt inne i skogen och på några av hålen ser man hela Gesundaberget, hemsk för den är trixig. Ganska smal, men framförallt för att det utmed varenda hål löper djupa diken och bortanför dom dikena är det rena skogssnåret. Så om man råkar (!!) slå lite snett ibland och hamnar utanför fairway så är bollen med 99% säkerhet borta.

Mycket leta boll i snåren blev det....

Om man inte vill kalla den hemsk - så kan man använda ordet utmanande.....

Vi brukar åka dit en gång varje sommar och igår var det alltså dags - med riktigt trist resultat för min del.

Tyvärr eskalerade min smärta framåt kvällen. Från att ha hållit sig kring urinblåsan så kröp det ner i urinröret och när det var dags att krypa i säng var jag rätt ynklig.

Trots detta har natten varit hyfsat lugn, men vid fem vaknade jag av denna smärta och valde att gå upp. Var helt enkelt tvungen att göra något för att få bort tankarna från det onda.

Det första som hände var att jag fick en lärdom:

Vanlig hederlig maskertejp - ni vet sån där bred, blekgul, ska man inte använda på målade ytor utomhus...... Inte på plåt heller för den delen.

Vi satte in en ny dörr förra sommaren och för några dagar sedan fick jag för mig att jag skulle måla dörrfodret, i vitt, precis som fodret runt våra fönster. Så - på med maskertejp och sedan har jag grundmålat en gång, plus två lager med den riktiga färgen - och nu på morgonen skulle maskertejpen bort. Till min förskräckelse märker jag att den i princip fastnat på den målade fönsterkarmen - plus att där jag får bort den(genom att pilla med en kniv) följer den gröna fönsterkarmsfärgen med..... Ser inte klokt ut!!!

Det blir till att måla om fönsterkarmen med.

Gammalt ordspråk: det man inte har i huvudet får man ha.....i benen eller någon annanstans.

M har ett annat väl använt talesätt: bra jobb ska räcka länge......  Mycket målarjobb har jag redan - och nu fick jag mer....

Men - just nu funderar jag på om det är dags för en Betapred-dos igen??  Det är nästan två veckor sedan sist.

Jag får se hur det hela utvecklar sig - blir det värre så har jag nog inget val.

Äntligen, äntligen, äntligen kom det en dag där både väder och kropp var på topp!!!

Igår hade vi strålande sol, varmt - hela dagen - och en trevlig golfrunda utan den minsta smärta eller trängning.

Vi spelade på Leksands golfbana med våra goda vänner och efter tre timmar när jag passerade en bajamaja sprang jag in i den - fast jag egentligen inte behövde (av gammal vana antar jag.....)

Dessutom gjorde jag en fantastisk birdie på det sista hålet, ett ganska långt par 4-hål som börjar med ett brett vattenhinder, sedan går uppåt mot en green som är omgiven av en massa bunkrar.  Mitt utslag var väl inte det bästa, men jag kom över vattnet med 15 meter till godo, sedan slog jag ett underbart fairwayslag med min trä-trea och fick till en smäll så att bollen for spikrakt uppåt, landade framför green och rullade till två meter från hålet - och slutligen satte jag putten!!!!   Wow!!!  Mitt bästa på länge...... Kommer jag aldrig att glömma!!

Idag däremot sitter molsmärtan där igen,  så något har hänt i kroppen i natt. Och det är inte bara lite irritation utan det gör rejält ont.

Lite desperat klev jag in i duschen redan innan morgonkaffet för att försöka spola bort det onda med varmt vatten på magen - men det hjälpte inte.

Ibland brukar ju det onda släppa med kaffe och ett stort glas vatten - så det är den kuren jag håller på med nu.

Vi får väl se hur det fungerar idag.

Att titta på väderprognoserna på TV är ju ett rent skämt denna sommar.

Lågtrycken kommer vandrande på rad.

(dom sa just på TV att i Sthlm kom det tre gånger mer regn än normalt under juni månad!!)

Fast det verkar vara ännu värre på dom engelska öarna.

M och jag tillbringade några dagar i slutet av juli på Irland för några år sedan och vi fick verkligen alla fördomar om deras sommarväder bekräftade: det var storm och regn i princip varje dag.

Men - det är bara att gilla läget och njuta av dom få solstrimmor som hittar ner.

Med risk för att ni blir uttråkade på mitt eviga tjat om golf - men det finns ytterligare en fördel med att vara en golfare (förutom alla som jag räknat upp tidigare): man behöver inte ha klarblå himmel och 30 grader för att njuta av sommaren.  Det enda som är otrevligt är störtregn, storm och åska, i övrigt går det att spela golf i alla väder - även under vinterhalvåret. Det handlar bara om att sätta på sig mer eller mindre kläder......

Det är klart mycket roligare att gå en golfrunda när det är 15 grader och mulet än att bli besviken över över att inte kunna sola & bada....

Klart att jag föredrar en varm, härlig sommardag, men jag deppar inte ihop om den aldrig kommer.

Det som drar ner mitt humör är i stället att min uretrit inte kan ge sig. Fortfarande sitter det ett irriterande obehag i urinblåsan och stör mig.  Det går ganska bra så länge jag håller mig stilla, men så fort jag börjar gå så känner jag av skiten.

Är visserligen glad om det inte blir värre, men det tar energi att hantera det här också.

Ska ägna mig åt att måla möbler idag - då rör jag mig inte så mycket.

Jag befinner mig i någon slags mellanzon mellan skov och icke-skov.

Dvs det småirriterar hela tiden och skär till lite ibland. Inte i urinröret utan i själva urinblåsan. Det går att leva med men jag känner hur grinig jag blir av det. Det var likadant igår. Vädret blev framemot eftermiddagen riktigt trevligt, men jag hade inte lust att göra något mer än bara sitta på en stol i solen. 

Så det gjorde jag - och lyssnade på ett gammalt sommarprogram på PC´n.

Samtidigt som jag som sagt blev sur på mig själv för att jag bara satt.....

Gillar inte att ''bara sitta'.

Vill att det ska hända något, vill göra något, mest hela tiden. Rastlös kan man också kalla mig.

Vi får väl se hur denna dag blir. Lite sitta still blir det eftersom vi drar till Dalarna igen - men om kroppen är OK så kan jag nog inte hålla mig borta från en runda på golfbanan i kvällningen.

Gäller att utnyttja de ljusa sommarkvällarna.

Och de dagar/kvällar som det är vettigt sommarväder. Och idag ser det bra ut.

Men annars verkar det som att den är sommaren håller på att bli en riktigt trist och blöt historia. Om man kikar på prognoserna, både på yr.no och klart.se så ser det grått ut.

Jag har ju skrivit tidigare om att jag snöat in lite på svart-vita kossor. Något som min omgivning också har bra koll på - och därför förärar dom mig ibland sådant som jag kanske inte skulle skaffat själv.

Detta är t ex  nytt för i år - en gåva från min ena dotter (med glimten i ögat...). Det hänger i duschrummet i stugan och lite roligare att duscha blir det ju: