En vecka av smärtfrihet - är inte det i snålaste laget??

När jag vaknade vid 6:30-tiden i morse satt den alltför välbekanta smärtan precis där den brukar sitta.

Stööööön!!!

Det känns så attans orättvist - jag vill få mer än en ynka vecka.

Smärtan sjönk undan efter några timmar (vatten & kaffe!!) men lite halvjobbigt med trängningar var det.

M fyller år idag och det firade vi genom att åka till Bro Hofs Slott och spela en runda golf på deras Castle Course - och sedan äta en bit mat efteråt. Både www.yr.no och www.klart.se hotade med regn hela dagen när vi körde dit, och det såg svart och hotfullt ut. Men molnen försvann och vi fick en fullständigt fantastisk dag ute vid Mälaren.  Golfen gick det si och så med (men jag vann över M!!) och jag blev tvungen springa ut i skogen när det trängde på för mycket.  Men som helhet var det en toppenskön dag.

Jag är så avundsjuk på M ibland för att han fyller år mitt i sommaren, och för det mesta är det bra väder på hans födelsedag. Jag fyller i november - och då är de nästan alltid regn & rusk......

Nu på kvällen har smärtan kommit krypande igen och jag fasar lite för natten. Har alldeles för lång erfarenhet av att inte kunna sova för att det gör ont i kroppen.

Ska försöka slappna av, kanske krypa i säng redan nu.......