Tyvärr har jag tvingats överge nollan i min statistik de senaste dagarna. Det är inga stora siffror jag skriver, ettor och tvåor, men jag vill för mig själv markera att det där himlastormande tillståndet lite grann har försvunnit.

Uretriten ligger och molmal lite småirriterande.

Men inte så att det stör min tillvaro. Jag är rörlig. Jag sover bra. Det bara känns hela tiden....

Lite små-irriterande m a o.

Något som däremot är ganska trevligt är att M' s arbete med forumet  sakta men säkert går framåt. Det börjar närma sig lansering. Vi har hittat ett verktyg som vi nu sitter och testar på alla möjliga och omöjliga sätt. Och jag tror det kan bli riktigt  bra.

Vi kommer att lägga upp några olika kategorier där sedan vem som helst kan skapa en tråd.

Tanken är att de tips som ni nu lägger som en kommentar till denna blogg istället (eller också...) kan bli ett inlägg på forumet (eller en tråd) som andra kan kommentera eller ställa frågor om.

Vi är inte riktigt klara än - men snart så.

Forumet kommer att vara tillgängligt för alla - men för att skapa en tråd eller svara på inlägg måste man 'registrera sig och logga in'.

Men - man använder ett id - eller alias - så det är ingen risk att någon ser er riktiga identitet.

Mer info kommer inom kort.

Måste slutligen återigen göra reklam för Fotografiska. Om ni bor i Sthlms-trakten - eller besöker vår huvudstad - och är intresserad av fotografi så måste ni gå dit. Igår kväll var det vernissage för en ny utställning, så nu finns där tre intressanta utställningar: Sarah Moon, Albert Watson samt en gripande och skrämmande utställning som heter: Intended Consequences: Rwandan Children Born of Rape och som består av 30 fotografier med tillhörande intervjuer.

Idag blev det ingen långpromenad. Ingen promenad alls, faktiskt. Det blev en dag av trängningar. Framförallt på förmiddagen.

Jag sprang säkert på toa en gång i halvtimmen fram till lunch. Sedan lugnade trängningarna ned sig - men däremot inte urinblåse-irritationen. Även om jag sluppit den hemska smärtan så blir jag så less på att hela tiden känna min urinblåsa.

Att gå till gymmet finns inte på kartan en dag som denna. Visserligen går det nog bra att sitta och dra i redskapen, men hoppövningarna...... När hela ens innanmäte hoppar med blir det lite jobbigt.

Så jag har hållit mig inne och tittat ut på det vackra vädret. Enda trösten har varit att det verkar vara ordentligt blåsigt - så det är nog inte så skönt att gå ut som det verkar   (surt sa räven......)

M har ägnat hela dagen åt att försöka fixa ett forum åt mig - ett uretrit-forum. Men det verkar lättare sagt än gjort. Det finns färdiga system att använda men dom är inte precis självinstruerande. Vi får väl se hur det får. Jag har inte gett upp hoppet om att det ska finnas ett forum kopplat till web-sida & blogg så småningom.

Jag vet inte vad det var som hände i natt - men nu är jag OK igen. I alla fall nästan...

Framåt tre-tiden lyckades jag somna om - och den hemska urinblåseirritationen som spökade är nu helt borta.  Är man inte redan knäpp så blir man det nästan av detta konstiga som sker i kroppen. Utan att man förstår varför.

Kan det vara granatäpplet som ställde till det?  Hur lång tid tar det från det att man stoppar i sig något till dess att urinblåsan reagerar? Finns det någon forskning kring sådant?

Jag kände mig nästan som en gnäll-kärring i natt när jag satt här i mörkret och skrev av mig frustrationen. En gnällkärring med en högst påtaglig och verklig irritation i urinblåsan.

Det är som om man blir gnälligare när man varit bra ett tag och sedan blir sämre igen.

I alla fall kan jag känna det så.

När jag var som allra dåligast (för mer än fem år sedan) då hade jag på något sätt gett upp hoppet om att kunna bli bra. Det fanns någon slags acceptans och resignation i mig.

Sedan har jag successivt blivit bättre och bättre och nu kan jag ju få flera riktigt bra dagar i rad. Då blir besvikelsen så stor, så stor när eländet slår till igen.

Men gissa om jag är glad att det går över så fort!!

Dessutom skiner solen idag - och jag ska traska iväg till gymmet. På lätta fötter!

Jag åt granatäpple i söndags.

Finns det något i granatäpple som kan irritera min urinblåsa?

Det är det enda som jag kan komma på som jag ätit som kan vara orsaken till att jag inte kan sova.

Jag har inte ont. Jag har inga kramper. Men en riktigt irriterande irritation i urinblåsan.

Somnade vid 23:30-tiden - och fram till dess var allt riktigt bra. Vaknar en timme senare - och det är inget konstigt med det. Ett eller ett par toabesök per natt hör till.

Men nu har jag varit tre gånger på toa inom en timme. Och irritationen vill inte släppa. Det yttrar sig på följande vis: jag känner hela tiden min urinblåsa. Rent fysiskt känner att den finns där. Spelar ingen roll om jag ligger på rygg, på sidan eller på mage. Jo förresten - mage är värst.....

Det går som i vågor. Det är som att tarmrörelserna (peraldistiken - heter det så?) påverkar blåsan - eller trycker mot blåsan - i vågor. Mycket märklig känsla. Och det går absolut inte att sova.

Jag håller på att bli galen på detta.......

Undrar vad det är som styr det som händer i min kropp?

Kan det vara granatäpplekärnorna som är orsaken?

Eller var det helt enkelt dags att plocka ner mig på jorden igen? Jag har ju mått så bra ganska länge.

Jag hade granatäpplekärnor i en sallad som vi åt till en bit kött till middag i söndags. Och det var så gott. Så här såg salladen ut:

Jag håller på att slå rekord!!

11 smärtfria och krampfria dagar i följd. Bara lite, lite trängningsbekymmer en dag (en trea) annars inga sådana problem heller.

Kors i taket!!!

Det går långa stunder - flera timmar ibland - utan att jag ens tänker på mitt urinrör.  Smått förundrad upplever jag hur jag lämnar hemmet utan att ens fundera på om jag ska besöka hemlighuset innan jag går ut - bara för säkerhets skull. Och behöver inte stå och hoppa i hissen av iver att kasta mig på toaletten det första jag gör när jag kommer hem igen.

Härlig känsla!

Helgen har varit fantastisk även ur vädersynpunkt. Både lördag och söndag bjöd på strålande sol - och igår såg jag dom första snödropparna. Antagligen inget att skryta med för er som bor i södra Sverige - men jag blev ändå så glad så jag tog ett kort:

Det blev verkligen en kväll utan ett evigt toaspring.

Och utan smärtor!

Underbart!

Dessutom fantastiskt trevligt. Våra tyska vänner - som vi känt i 20 år i sommar - bor numera i Zurich, och dit åker vi på besök i slutet av maj. Ser verkligen fram emot det. Har aldrig varit där tidigare.

Idag strålar solen från en fullständigt klarblå himmel och jag ska gå en riktigt lång promenad och njuta av min smärtfrihet!!

Det blev verkligen snöstorm igår.

Undrar hur många fler sådana bakslag det kommer??

Jag minns våren -95. Dels för att uretriten blommade upp då, men även för att min mamma dog den våren. Den 29 april. Och dagen innan körde jag från Kista till Södertälje Sjukhus (där hon fanns sedan två dagar) i full snöstorm.

28 april!! Det är över en månad dit. Vill inte ha fler snöstormar nu......

Trängningarna som störde mig i går förmiddag försvann under dagen - och sedan dess har allt varit bra!

Ikväll får vi besök av tyska vänner så efter ett gym-besök i morse har hela dagen ägnats åt inhandling och matförberedelser.

Menyn ser ut så här:

förrätt:  chevré på salladsbädd med valnötter och honung

varmrätt: lax, tillagad i ugn tillsammas med purjolök, rökt lax & grädde samt pressad potatis

dessert: ananaspaj med en klick vispad grädde

Till detta ett gott Alsacevin.

Tänk så mycket roligare alla hushållssysslor blir när man inte har en smärtande kropp!!  Idag har jag inte tänkt på min uretrit överhuvudtaget. Och jag känner mig lugn vid tanken att vi får gäster som inte har en aning om vilket helvete jag haft under många år.

Det kommer att bli en kväll där jag slipper springa på toa en gång i timmen!!

Idag kan jag nog inte skriva en nolla i mina tre statistik-kolumner. Det får bli minst en trea i trängningskolumnen. Jag har inte ont. Inga kramper. Men hela förmiddagen har det varit ett evigt springande på toaletten. Hoppas det inte är föraningar till ett nytt uretrit-anfall.

Jag har läst någonstans att om man går fler än åtta gånger/dygn på toaletten - då lider man av överaktiv blåsa. Sedan finns det dom som påstår att begreppet överaktiv blåsa borde skrotas. Att täta trängningar innebär uretrit. Fast visst kan man lida av täta toabesök - utan den smärta som hör till ett inflammerat urinrör?

Jag vet inte vem som har rätt.

Jag bara vet att min variant av uretrit definitivt har inneburit väldigt mycket mer än bara täta trängningar.

Fick ett SMS från Gbg att marken var vit av snö igen. Hit har inte snön kommit än - men den lär vara på väg-

Är så less på kyla nu. Vill kunna gå ut utan mamelucker. Jeans & sneakers!! Längtar till sol och värme och torra/isfria vägbanor/trottoarer. För att inte tala om golfbanan!!!!