Vaknar - återigen - helt smärtfri, efter en natt med bara ETT toabesök. Dessutom skiner solen från en klarblå himmel.

Kan inte vara bättre!!

Det skulle väl möjligen vara att det är i kallaste laget (nära -10). Och att golfbanorna ligger under snön. Men bortsett från dessa små trivialiteter så leker livet just nu för en gammal uretritare.

Besökte min läkare igår och det är riktigt trevligt att träffa henne när jag inte behöver krypa upp i en gynstol och få en dos Dermovat inpetad i ett inflammerat urinrör.

Min stående fråga till henne är VAFÖR uretriten inte ger sig av helt? Varför poppar den upp med jämna mellanrum? Hon har inget riktigt bra svar på den frågan - eller så är det jag som inte förstår vad hon säger när hon börjar prata om  olika varianter av inflammatoriska tillstånd.

Jag är bara glad att Arcoxia och Betapred gjort underverk med mig.

Det jag frågade henne är varför Betapred inte är mer etablerat som dämpare av inflammation i urinröret och det hon säger då är att det saknas kliniska studier som visar på effekten - vilket är nödvändigt för att det ska hamna på listor över rekommenderade läkemedel för en viss sjukdom.

Jag kan ju - som den lekman jag är - tycka att det är ju att låta folk lida i onödan, och jag är glad att hon valde att testa på mig.

Jag var ju väldigt avvaktande i början, var rädd för alla möjliga konstiga biverkningar, men har förstått att den dos jag äter är så pass svag så den risken är i princip obefintlig.

En annan fråga jag tog upp med henne var en som jag fått här i bloggen - nämligen om hon hört talas om att man använder Botox i urinröret - och vad hon anser om det.

Hennes svar på den frågan var följande:

Hon vet att man testat Botox i prostatan - men hade ingen riktigt koll på vad dessa tester resulterat i. Hon har aldrig hört talas om Botox i urinröret - och var lite nyfiken på varifrån informationen kom. En spontan tanke var att Botoxx i urinröret inte skulle göra någon nytta (eftersom den vävnad som Botox fungerar på saknas där)  däremot kan det fungera i urinblåsan.

Och - i dagens SvD finns en liten notis om just Botox i urinblåsan. Det står exakt så här:

''Läkemedelsverket har godkänt att Botox används för behandling av urininkontinens till följd av överaktiv blåsa. Medlet, som är ett nervgift, injiceras i blåsmuskeln, vilket gör urinblåsan mindre aktiv. Enligt studier är överaktiv blåsa relativt vanligt och kan leda till urininkontinens, läckage.''

Om jag har förstått det hela rätt så kan man lida av överaktiv blåsa UTAN att ha uretrit, dvs utan smärtor, kramper osv, enbart täta trängningar. Och antagligen hjälper Botox nog inte mot själva uretriten, dvs inflammationen, men kan tydligen lindra ett av de symptom som hänger ihop med uretrit, nämligen täta trängningar.

Och  det är väl bra!!!!

Jag jublade lite för tidigt - tyvärr.

Idag har jag haft en ganska jobbig uretrit-dag, men tjurig som jag är har jag än så länge avhållit mig från Betapred.

Jag inser att jag kör med dubbla budskap - eller snarare att jag är lite kluven - när det gäller Betapred. Ibland tycker jag att det bästa är att ta det så fort jag får känningar av ett skov - och ibland vill jag försöka klara mig utan så länge som möjligt.

Att jag dragit på det denna gång är att jag fått en fix idé att det ska gå åtminstone två veckor mellan Betapred-omgångarna. Och i morgon är det två veckor sedan jag började senast.

Kanske, kanske får jag ta en dos nu i kväll. Det beror på hur det känns när jag ska sova. Om det gör alltför ont så är det bara att ge upp.

Min dröm är fortfarande att jag ska få mer än 1½ vecka mellan skoven - det är väl inte för mycket begärt??

Min lilla Yaris var mer attraktiv än jag trodde - första spekulanten hörde av sig redan en timme efter att annonsen kom ut på Blocket och hon bestämde sig för att köpa efter att ha kört en sväng i går kväll. Och det har ringt och mailat ca 15 personer till. Kanske sålde jag den för billigt???

Lite sorgligt blir det att lämna den - den har tjänat mig troget i åtta år.

Kors i taket - skovet gav sig av UTAN hjälp av Betapred.

Det satt och skavde och irriterade och trängde hela dagen igår - men idag känner jag ingenting. Härligt - men lite märkligt. Jag var inställd på att det var dags för en omgång med cortison-piller.

Skönt att slippa det - och så skönt att kunna gå med raska steg igen!!

Idag ska min lilla Yaris ut på blocket. Har tvättat den så den blänker - både ute och inne  - och tagit en massa kort som förhoppningsvis visar hur fin den är. Lite sorgligt är det. Jag har levt med den i snart åtta år och den har aldrig krånglat. Men - nu är det dags att den får en ny ägare.

Hoppas det går fort........

Sitter och tittar på Vasaloppet på TV. Dom har fantastiskt väder i år och det ser helt underbart ut. Visserligen har jag ibland undrat över vitsen med att åka nästan nio mil på skidor, men om man bortser från det så blir jag lite småsugen.

Om det bara inte vore för denna eländans uretrit som för bara en timme sedan slog till igen.

Out of the blue - som så ofta förr.

Har inte känt ett smack på ca 1½ vecka - då jag hade förra skovet - och kände inget när jag vaknade i morse. Men så bara sitter det där igen. Den alltför välbekanta smärtan - närapå kramp - i urinröret. Och jag påminns om att skidåkning är nog inget för mig i alla fall.

Det får bli raska promenader dom dagar uretriten håller sig borta.

Skovet kommer lite olämpligt för vi ska ha visning på vår lägenhet idag så det ska städas, städas, städas. Golv ska torkas, duschkabinen skuras, osv, och det blir lite (!!) jobbigare med ett smärtande urinrör.

Tar en paus från städandet, dricker ett sort glas vatten, försöker slappna av i underlivet och hoppas att det kanske lugnar ner sig  - utan Betapred. Skulle vilja att det går några dagar till innan jag plockar fram dom pillren.