Idag är jag lite uppgiven igen.

Jag har hamnat i någon slags varannan dags liv. Ena dagen bra - nästa dag dålig.

Igår mådde jag 'skitbra'. Och vi hade en fantastisk dag nere i Galveston. Strålande väder och nästan helt vindstilla, trots att Galveston är en fullständigt platt, avlång ö där det för det mesta blåser rätt ordentligt.

Golf - så klart - på en vacker men svår golfbana, och sedan en god middag på en restaurang alldeles intill Mexikanska Gulfen, där man såg alla stora lastfartyg på rad in mot Houston.

Sämre kan man ha det.......

Idag är det värre. Jag har just avböjt att följa med in till centrala Houston och sitter ensam i huset. Ensam med mitt eländiga urinrör. Vågar mig inte på en lång bilresa när jag mår såpass dåligt som jag gör just nu. Sist vi körde genom Houston, för några kvällar sedan, tvingade jag föraren att lämna motorvägen och ge sig ner i ett sunkigt område bara för att jag inte kunde hålla mig en sekund till. Satte mig i gräset bakom ett staket - får man nog inte göra i det här landet, men det fanns inget alternativ.

Sedan höll vi inte på att hitta upp på motorvägen igen - var tvungna ta fram en GPS.....

Idag väljer jag att stanna hemma. Har petat i mig en dos av AZO-standard - hoppas det gör nytta. 

Ska sätta mig i solen och läsa en bok - helt OK det också, bara lite ensammare...... Men framförallt lugnare. Nu vet jag att jag har toaletter i närheten. Slipper risken/stressen att sitta fast i en bilkö på en motorväg och vara jättetoanödig.