Så här kan det också vara att leva med uretrit:

Jag lyckades somna i går (ganska sent) trots smärta på nivå 3.

Har bara varit uppe en gång i natt - jubel!

Vaknar ca 6:30 totalt smärtfri - ännu mer jubel!!

Är inte ens toanödig när jag vaknar.

Fixar kaffe, börjar läsa tidningen, se på morgonnyheterna osv. Efter ca en timme (dvs för knappt 10 minuter sedan) är det trots allt dags för dagens första toabesök.

Och då slår eländet till med full kraft!!!

Så nu sitter jag här med smärtor som vida överstiger en trea och vill helst inte ta ett steg.

Jag är luttrad. Det här har hänt förr, men det var längesedan nu.

Just nu kan inte ens en svart-vit kossa få mig på gott humör.....

Jag är helt klart inne i ett skov igen - även om det inte verkar bli så kraftigt.

Var på toa minst fyra gånger i natt. Vaknade med morgonsvedan. Tog mig till gymmet och genomförde hela programmet mer eller mindre 'kissnödig'. Dvs när jag jobbade med redskapen gick det ganska bra (för då sitter man ju stilla) men hopp-och skuttandet mellan redskapen - då tryckte och trängde det i takt med musiken. Ungefär som på promenaden in till stan igår.

Resten av dagen har jag gått omkring med smärtnivå tre och trängningsnivå tre.

Men - inga kramper (jippiii).

Så - det är OK!

Just nu funderar jag på om jag trots allt ska börja med Vagifem igen? Jag har fått ett nytt recept och denna gång har min läkare skrivit ut en lägre dos.

Eller ska jag köra med dubbla Naproxen några dagar igen?

Eller ta en dos Betapred? Nej - det ska till ett kraftigare skov för det.

Eller - ska jag vänta någon dag och se vad som händer?

Den som ändå visste!!!

Jag kör på det sista alternativet.

Ett av mina tricks för att göra livet lite roligare är ju mina svart-vita kossor. Några av dom har fått vara med här tidigare - idag kommer nog den som på allvar fick mig fast. Inköpt i en liten by söder om Waco i Texas för många, många år sedan har den idag hedersplatsen i mitt kök:

7 dagar utan smärtor.

5 dagar utan trängningar.

Det var vad jag fick!!

Jag ska inte gnälla för mycket för det är inte katastrof - men det är definitivt inte lika bra idag som det var igår.

Idag har jag dessutom gjort något jag aldrig gjort tidigare: kissat i en snöig sänka nedanför Huvudsta - alldeles intill gångvägen utmed vattnet.

Det var faktiskt väldigt akut!!

Dagen började bra. Bestämde mig för att ta en lång promenad in till stan. Jag mådde ju så bra.

Efter bara ca 20 minuter så märkte jag att jag inte skulle klara hela promenaden på drygt en timme. (och ändå hade jag tömt blåsan innan jag gick ut....)

Försökte bita ihop. Försökte VERKLIGEN bita ihop. Ångrade mitt vägval. Om jag gått via Solna så hade jag kunnat smita in på någon toalett - men jag valde 'vattenvägen' och där finns defintivt inga toaletter. Röda täckjackan hade jag på mig också - så det var svårt gömma sig. Och jag var inte ensam på gångvägen.

Jag hade inte ont. Jag kunde gå riktigt fort. Men för varje steg blev trycket värre och värre.

Till slut såg jag en liten sänka, bakom några stenar ca 4 meter från gångvägen. Ett snabbt ögonkast bakåt - ingen i närheten. Och så fort in i sänkan....

Det gick bra. När jag klev ut på gångvägen igen kom det folk bara 15 meter bort....

Sedan gick trängningarna över.

Nu sitter jag här med sveda och molvärk. En tvåa på mina skala - så det är inte så illa. Jag blir bara lite uppgiven......