De senaste dagarna har följt ungefär samma mönster, dvs ganska jobbiga trängningar fram till 14-tiden (cirka)  - sedan lugnar det ner sig och jag börjar känna mig mer normal. Lite småsmärta emellanåt. Det kommer och går lite hipp som happ. Jag försöker att inte bry mig.

Har lusläst alla mail med alla goda råd jag fått och till slut snurrar det fullständigt runt i huvudet på mig. Missförstå mig nu rätt - jag blir jätteglad för alla mail och alla tips. Men jag blir samtidigt frustrerad över att det inte finns EN sanning. EN metod.  Men det är väl det som är symptomatiskt för det vi drabbats av.

Jag ska i alla fall försöka redovisa dom flesta på web-sidan.

Idag har julen åkt ut. Det enda som finns kvar är en amaryllis. Jag fick den av min dotter P och hennes pojkvän i början av advent. Nu är det den tredje (!)stängeln som blommar - och jag räknar till ÅTTA knoppar på denna sista stängel. Häftigt!!