Det var helt fel dag för mig att gå på SjöMagasinet och äta deras fantastiskt goda mat.

Den smärt - och kramplindring som jag trodde verkligen var på väg innan vi gick dit i går kväll visade sig vara bara en liten dipp innan det blev om möjligt ännu värre.  Maten var suverän - men det gick inte att njuta av den rättvist när kroppen gjorde så vidrigt ont så jag fick lägga en massa energi bara på att sitta upp. Och istället för att kunna ta en skön promenad efteråt blev det att stappla raka vägen tillbaka till hotellrummet och jag kröp faktiskt direkt i säng och låg och blundade och lyssnade på TV´n. Jag ville ju inte missa talen, tårtan, brudvalsen.

På något konstigt sätt har jag lyckats sova i natt, har bara varit uppe en gång, för trängningarna jag klagat på tidigare har lugnat ner sig. Men så snart jag vaknade kände jag direkt att detta blir en om möjligt ännu värre dag. Molvärken ligger på en konstant fyr/femma - men den går nog att dämpa med en Tradolan. Det värsta är kramperna. Jag har inte haft så vidriga kramper i urinröret på länge, länge. Det krampar hela tiden, ligger på en sex/sjua på min skala och vid varenda rörelse jag gör rusar det upp på en tia - minst.

Jag vet inte hur jag ska ta mig från hotellrummet. Frukosten hoppar jag över, M är nere och äter just nu. Vi ska köra hem idag, hyra en släpkärra och köra upp en del saker. Jag fasar.....

Och jag förstår inte varför det har blivit så här. Har jag gjort något som framkallat detta? Jag har försökt tänka efter om jag ätit eller druckit något som jag inte borde men kan inte komma på något.

Och jag vet inte vad jag ska göra för att det ska släppa. Jag vet att det går över så småningom men jag vill att det ska gå över fort, fort.