Nu verkar tva dagars elande vara over.

Det borjade i forrgar. Fram till lunch madde jag som en prinsessa. Vi hade spelat en golfrunda, atit lite lunch och jag blev sugen pa att ga nio hal till. Det var soligt med fruktansvart blasigt.

M ville inte spela mer - men tva norrman ville garna gora sallskap med mig - sa vi traskade ivag med vara golfvagnar.  (naturligtvis sprang jag pa toa innan jag gick ivag....).

Efter ca 15 minuter insag jag att jag holl pa att fa problem. Jag visste att narmaste toalett lag ca 30 minuter bort och trodde att jag skulle klara mig. Det var val allt vatten jag druckit till lunch som borjat rinna igenom systemet....

Jag kampade pa. Efter ytterligare 10 minuter fick jag fruktansvarda smartor och kunde knappt ga. Da - till min stora tur - kommer en banarbetare farande med sin bil. Jag lyckas stoppa honom och fragar om han kan kora mig fram till toaletten. Visst sager han glatt - lassar upp min golfbag pa sitt lilla flak och sa drar vi ivag. Det tog max tva minuter att kora till toaletten - men jag trodde jag skulle do innan vi var framme. Sa fruktansvart ont gjorde det.

Svaret pa mina smartor fick jag pa toaletten - jag kissade blod. Igen. En liten (!!) blassten igen, m a o. Undrar vad det ar som skapar dessa sma stenar i urinblasan??

Naval. Banarbetaren korde mig tillbaka till norrmannen, som under tiden hade tagit hand om min boll....

Den varsta smartan slappte sedan - men det verkar som att detta utbrott triggade ett uretritanfall. Sa resten av dagen, natten som foljde och hela gardagen var riktigt kampiga.

Jag ar ju tjurig och alskar att spela golf sa lite smartor och trangningar far inte stoppa mig fran att ge mig ut golfbanan.

Igar spelade vi pa en annan bana. I vanlig ordning ar ett besok pa toa det sista jag gor innan jag gar ivag. Sa aven igar. Men snart var det i princip lika jobbigt som dagen innan - men utan smartorna.  Problemet var att det var langt till nasta toa. En oppen bana. Folk overallt. Det enda som till sist raddade mig var en liten knubbig gran som stod alldeles ensam bland grastuvorna mellan tva hal. Jag krop in under granen, anda in till stammen och satte mig med barr stickande overallt.

Egentligen ar det ju inte klokt. Vilken knasig kropp man har.....

Pratade med en av de andra golfdamerna om problemet med for fa toaletter pa golfbanorna. Hon hade ett bra tips: spela i kjol och fall upp golfparaplyet och gom dig bakom.  Har inte tankt pa det men det ar ju himla smart. Golfparaplyer ar valdigt stora....

Natten till idag var inte rolig. Jag var sakert uppe sex ganger - eller fler. Tappade rakningen.

Men - peppar, peppar - just nu har jag inte ont alls. Det verkar som att skovet ar over for denna gang.

Blasstenen kan kanske vara en trigger till uretrit-skovet. Men det kan ocksa vara att jag blev kall den dag det blaste sa hart. Det var fullstandig storm. Golfbagarna valte. Bollarna rullade av sig sjalva pa greenen. Man fick ga dubbelvikt i motvinden. Jag gick med tredubbla langbyxor men blev anda kall. Gick och langtade efter mina yllemamelucker som ligger hemma i byraladan i Sumpan. Det basta hade nog varit att jag statt over spelet den dagen. Men det ar ju sa kul.....

Och nu ar det slutgolfat pa ett tag.

Idag flyger vi hem till vintern.