Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Birgitta - 12 november 2012 06:55

November är verkligen ingen rolig månad.

Blöt, mörk, grå, kall, fuktig. Usch!!!

Det första jag gör när jag vaknar är att tända några värmeljus.  T o m innan jag satt igång kaffebryggaren. På kvällarna tänder jag massor. Redan klockan fyra är det ju becksvart utanför fönstret och ljusen - både dom på morgonen och dom på kvällen - gör det lättare att uthärda detta mörker.

Det är nästan som när jag drabbas av ett uretrit-skov - det gäller att göra något så att man härdar ut.

Fast när det gäller uretrit-skoven så blir jag ju av med dom på några dagar nuförtiden -- de är värre med vintermörkret. Det sitter ju i i flera månader.


Det enda roliga i november är min födelsedag som vi firade i lördags - med bl a fiskdamm!!  Det var det fyraåriga barnbarnet som hade bestämt att det skulle vara fiskdamm på 'mimmis' kalas. Mimmi - det är jag det. Dom har aldrig kallat mig för mormor utan det har varit mimmi hela tiden.

Så fram plockades lakan, klädnypa, snöre och blomsterpinne - och så fick alla fiska en gång. T o m Polly, dvs ena dotterns mops!!  I hennes påse låg några bitar hundgodis!!

Man har inte roligare än man gör sig.....






ANNONS
Av Birgitta - 8 november 2012 08:36

Sådärja - äntligen kunde jag skriva en nolla igen i samtliga kolumner i min lilla statistikfil. Med andra ord - skovet är över för denna gång och jag mår som en prinsessa igen.


Nu gäller det att njuta av livet. Lunch i stan med gammal kollega t ex - inte helt fel.....


För M är det lite värre idag. Han har ju problem med sin rygg och trots ett antal operationer är han ännu inte bra. Så - tidigt i morse körde han iväg till Ryggkirurgiska Kliniken utanför Strängnäs igen. Idag ska dom göra ett s k smärttest på honom. Är förmodligen precis lika trevligt som det låter.  Går ut på att försöka hitta exakt var han har ont. En smärta som inte går att se på röntgen. Förhoppningsvis blir dom kloka av denna test och kommer på vad dom kan göra för att lindra hans plågor.

Jag har sagt det förr - och säger det igen: ingen kommer undan. Alla får vi någon skit att dras med. Förr eller senare......



ANNONS
Av Birgitta - 6 november 2012 22:08

Idag kom den inramlandes i brevlådan - M-Magasinet som jag väntat på.

Känns lite märkligt att se sig själv tvärs över en tidningssida. Dessutom med en bild som togs för över ett år sedan, av min dotter P, på min balkong.

Ännu märkligare att läsa i den lilla faktarutan att 'idag är hon besvärsfri' när jag just haft ett två-dagars elakt skov som stoppats av ett antal Betapred-doser.

Det hade känts bättre om dom lagt till det lilla ordet 'nästan' framför besvärsfri. Hade liksom stämt bättre med verkligheten.

Min tanke när jag kontaktade M-Magasin för över ett år sedan var att dom skulle skriva mer om sjukdomen och problemen med okunskap kring uretrit - inte så mycket om mig som person.

Blev väl inte riktigt så - tyvärr.

Men - kanske gör artikeln någon nytta i alla fall.

Den 8 nov ska den vara ute i handeln.


Idag har jag mått riktigt bra igen. Betapreden gör verkligen susen.


Åt lunch med två 'tjej-kompisar' idag och vi kom att prata om just Betapred och jag uttryckte min oro över lämpligheten i att stoppa i sig ett antal doser ca varannan vecka.. Det visade sig då att den ena av 'tjejerna' inte gick utanför huset utan att bära med sig sin Betapred-burk.

Hon kunde mer eller mindre akut drabbas av någon form av allergi - och ville/måste hela tiden vara beredd att stoppa i sig en dos. Och hon var inte orolig. Bara glad att läkemedlet finns - och gör nytta.


Slutligen - kan inte låta bli att visa min fina klänning som jag hade på bröllopet i Hamburg i helgen....

 

Av Birgitta - 5 november 2012 10:16

Det blev en natt med värmedyna som närmsta sällskap.... På max....

Den stänger visserligen av sig efter 1½ timme, men när jag är dålig är det ungefär den frekvensen på mina toabesök också så det var bara att sätta igång den igen när jag varit uppe.

Den hjälper faktiskt på så sätt att värmen matchar smärtan - om ni förstår vad jag menar - så jag kunde i alla fall sova mellan toa-intervallen.

Idag känns det lite bättre, jag kan gå och jag kan härda ut, men bra är det inte.... 

Förhoppningsvis arbetar kortisonet för fullt så att inflammationen somnar in igen.


Hoppet är ju det sista som dör.

Av Birgitta - 4 november 2012 22:23

Så var det då dags igen - eldklotet brinner för fullt.

Det började sent i går kväll - vid 23-tiden - och vill inte ge med sig. Är så trött på denna skit nu.

Hela förra veckan mådde jag så ofantligt bra - och det är jag ju tacksam för - men varför kan det inte få förbli så? Varför sätter detta elände igång igen?

Det blev en trist avslutning på en annars väldigt trevlig helg. Vi har varit i Hamburg på bröllop - med långklänning och smoking. Inte varje dag man får svasssa runt i en baraxlad, vid, frasande, mörklila uppenbarelse. Jättekul!! Inte varje dag man ser sin äkta hälft iklädd smoking heller för den delen. Riktigt snygg var han!!

Vi flög ner tidigt på fredagmorgonen och kunde vandra runt i Hamburg hela fredagen och halva lördagen utan några som helst problem. Smärtfritt och trängningsfritt - helt underbart.

Idag däremot - när vi hade sex timmar att slå ihjäl innan det var dags för hemresa - då var det omöjligt att vandra. Vi satt i hotellvestibulen och halvsov några timmar och sedan tog vi en taxi till flygplatsen (åka kommunalt var inte att tänka på).

T o m damen i incheckningen konstaterade att vi var VÄLDIGT tidiga....

Sen satt vi på en restaurang tills planet gick.

Ute sken solen!!

Och i mitt underliv brann ( brinner) en eld.

Inget kul.

Tog en första Betapred-dos i morse - nu är det dags för omgång nummer två.

Plus värmedyna.

Isch - fasar för denna natt.......


Av Birgitta - 30 oktober 2012 14:42

Det blev en dos Dermovat igår.

Min läkare tyckte att det var dags, dels var det väldigt längesedan sist, dels hade jag ju känningar av uretriten, om än inte så krafitga.

Och det kanske var bra, idag känner jag mig ännu bättre än igår, så behandlingen har nog gjort nytta.

Jag är riktigt glad att jag har turen tåla Dermovat, det är tydligen inte självklart att så är fallet.


Denna annars så gråa, trista och regniga dag har jag ägnat mig åt matlagning - på hög nivå. Ska ha f d kollegor på middag i kväll. Det blir fisk  & skaldjursgryta. Och jag har för första gången i mitt liv gjort aoli från grunden....  Är riktigt stolt!!!

Av Birgitta - 29 oktober 2012 06:47

Jag blir inte klok på min uretrit.

Hittar inga mönster.

Den drabbar mig helt utan - för mig i alla fall - synliga anledningar.

Ibland med kraft, dvs outhärdliga smärtor och trängningar, ibland med obehag och irritation.

Och emellanåt förvånar den mig med att helt hålla sig borta, nuförtiden i allt längre perioder.

De senaste dagarna har varit lite småirriterade.

Jag har hela tiden känt av mitt urinrör - men det har inte varit så illa så jag behövt ta några Betapred-doser.

Så - nu i morse - ungefär vid 4:30 - vaknar jag med riktigt illa ont i underlivet. Närapå så att det krampar och jag får verkligen anstränga mig för att slappna av och inte förstärka krampandet.

Varför blir det så?

Varför kommer dessa smärtor farande när jag ligger och sover?

Jag förstår det verkligen inte.

Kliver upp strax efter fem - för det går helt enkelt inte att ligga kvar i sängen - sova är inte att tänka på.

Brygger kaffe, läser tidningen - bl a om orkanen Sally som håller på att vräka sig in över USA´s östkust - och sakta, sakta sjunker det onda undan.

Just nu -  några timmar senare - känns ingenting längre.....


Som sagt - jag blir inte klok på denna uretrit.......


Idag ska jag till min läkare och tidigare i morse var jag övertygad om att det var dags för en dos Dermovat igen (det är flera månader sedan sist) - men nu vet jag inte längre. Just nu känns det fullständigt onödigt.


Men jag har ett antal frågor att ställa till henne idag, bl a om Trigonit, tinnitus och Dermovatsalva in i urinblåsan....




Av Birgitta - 27 oktober 2012 14:22

Hemma igen.

Men usch så kallt det var att kliva ut på Arlanda igår. Det låg t o m snö här och var i norrlägen. Redan i oktober!!!

Det är verkligen i tidigaste laget. Särskilt efter denna kalla sommar. Vill inte ha vinter redan nu. Vill egentligen inte ha vinter alls......

Men - det är bara att plocka fram varma vinterkläderna.

Och vinterskorna.

Och vantar, mössa, halsduk.

För att inte tala om dom varma, varma mameluckerna - från hälsokostbutiken. Nu gäller det att vara rädd om rumpan.

Och härda ut tills det blir vår och sommar igen.


Uretriten har skött sig 'ganska' bra under resan.

På flyget ner blev det lite jobbigt för när vi väl satt fastspända och bara väntade på att sticka iväg blev vi istället stående LÄNGE och väntade och väntade. Det tog nästan en timme innan vi var i luften - och när vi lyft var det ganska skumpigt så dom släckte aldrig skylten med 'bältet'. Och min urinblåsa började göra sig påmind rätt ordentligt - och till slut var jag så desperat så jag tvingades göra det man inte får - traska iväg till toaletten innan dom öppnat den för användning. När alla andra sitter snällt i sina stolar. Och personalen blir arg.... 

Men i sådana stunder skiter jag i vad dom säger. Jag bara MÅSTE få tömma min blåsa. Den här gången hann det gå så långt - för jag försökte verkligen hålla mig - att när jag väl tog  mig till toan så krampade hela systemet så det kom inte en droppe på fem minuter - samtidigt som det gjorde fruktansvärt, vidrigt ont. Inte kul!

Blev lite förvånad - för denna trista erfarenhet har jag inte haft på väldigt länge. Flera år. Trodde att jag kanske skulle slippa det nu när jag ändå för det mesta mår riktigt bra. Men så var alltså icke fallet.

På vägen hem hade jag inte alls dessa problem - och vandringen i Lissabon var ju helt underbar.

Men - det är väl detta som är en av de jobbiga bitarna med uretrit - man vet aldrig hur man kommer att må. När man får en bra dag eller när man får en dålig dag.

Vilket gör allt planerande så svårt.

Och som gör att man helt undviker vissa aktiviteter - just för att man inte vågar riskera att hamna i situationer där man absolut behöver en toalett - men ingen finns i närheten.


En aktivitet som jag väldigt gärna skulle vilja ägna mig åt - men vet att jag aldrig kommer att göra - är att åka på vandringsresor. Det verkar så himla mysigt att traska i alperna - eller några andra berg. Jag har flera vänner som brukar ägna sig åt sådant. Men tänk om uretriten slår till. Buskar att sätta sig bakom kanske man kan hitta, men att vandra med ett smärtande urinrör.......  Tror inte det är så kul. Så det blir inga vandringsresor för mig.



Presentation

En blogg om URETRIT.

Fråga mig

250 besvarade frågor

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS

Följ bloggen

Följ Mitt liv med Uretrit med Blogkeen
Följ Mitt liv med Uretrit med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se