Hemma - efter en 5 dagars tripp till Irland tillsammans med goda vänner.

Vi har haft underbara dagar. Spelat golf på 4 fantastiska banor, ätit god mat, bott på bra hotell.   Haft tur med vädret, sol och nästan vindstilla hela tiden förutom några timmar en förmiddag när det kom några droppar regn.

Men - det absolut bästa är att min kropp betett sig som om den aldrig hört ordet uretrit.......

Inte den minsta antydning till smärta, trängningar, obehag under dessa dagar. Vi har t o m åkt buss i 3 timmar - och det var inte jag som till sist ville ha 'kiss-paus'!!!!   WOW!!

Det kom ett skov farande veckan innan vi skulle åka. Hade några jobbiga dagar/nätter, men körde en Betapred-kur ganska snabbt, så det gick över på tre dagar. I vanliga fall när skoven kommer brukar jag vänta länge innan jag börjar med cortisonet.   Kanske, kanske går det över av sig själv.....

Men den här gången satte jag igång direkt. Just för att vi hade denna resa inplanerad. Och för att det var 1½ månad sedan förra Betapred-omgången.

Och det gjorde susen.

Jag brukar undvika denna typ av gruppresor, just för att jag aldrig vet hur jag mår. Kan jag gå? Kan jag vara social? Måste bussen stanna en gång i halvtimmen för min skull?? (har hänt...... så jag vet hur det kan vara)

Men inget av detta trista inträffade. Jag har mått förträffligt hela tiden - och är så glad.

Varför skovet veckan innan kom vet jag däremot inte. Denna gång hade jag inte badat i någon pool. Inte blivit kall. Inte ätit något konstigt.

Märklig kropp man har.

Nu ska jag njuta så länge det varar denna gång.