Det bär mig lite emot - men jag måste faktiskt erkänna att M's strategi verkar fungera.

Han har hela tiden - ända sedan jag började med Betapred för några år sedan - med kraft hävdat att jag ska börja ta mina doser så fort jag känner att ett skov är i antågande. Mota Olle i grind - som han säger.

Jag har -  å andra sidan - velat vänta så länge som möjligt för att se om det inte - för en gångs skull - ska gå över av sig själv. Vill ju allra helst slippa äta en massa cortison.

Igår gick jag på M's linje.

Jag börjar ju känna igen mönstret för ett skov vid det här laget.  Det börjar nästan alltid på samma sätt. 

Först den brännande smärtan i underlivet - eldklotet- som sitter i blåsan - inte i urinröret.

Sedan kommer trängningarna - KRAFTIGA. Kräver toabesök ca en gång i halvtimmen.

Sedan kryper det hela ner i urinröret - och har jag otur övergår det i ett krampande urinrör - och då är jag däckad.

Smärta och trängningar är inte kul, men jag är dock fortfarande rörlig - om inte smärtan blir riktigt vidrig förstås. Och jag måste hålla mig i närheten av en toalett.

Men kramperna är fruktansvärda - varenda steg är som att få en vass kniv uppkörd i underlivet - och sedan vrids den om lite nätt....  Och när det  är riktigt illa kör kniven runt även när jag sitter stilla.

Mina tre senaste skov har varit riktigt hemska - långa och kraftiga - så när jag nu kände igen startsymptomen i går morse så körde jag på Morgans 'mota Olle i grind'-strategi.

Dvs - 12 piller direkt på morgonen, 10 på eftermiddagen, 8 vid sänggående och 6 nu på morgonen.

Under gårdagen gick jag igenom samtliga faser ovan - men i natt har jag inte haft ett dugg ont. Visserligen varit på toa minst 10 gånger, men det är för att jag vaknar varje gång urinblåsan/röret gör sig påmint - men jag tror att även det håller på att sjunka undan just nu.

Om jag känner efter kan jag känna att det inte är helt över än - men det är bara om jag känner efter..... 

Tänk om det inte blir värre denna gång??   En dag av elände!!!  Istället för fyra!! Och dessutom på en lägre nivå än dom senaste!!

Jag vet att det finns dom som tycker att man absolut inte ska äta cortison - och jag önskar att jag kunde låta bli. Men för mig gör dessa piller en oerhörd nytta på ett sätt som alla behandlingar jag fått direkt i urinröret inte har gjort under alla år.

Och det är värt masssor!!!

Min kropp kräver helt enkelt sina Betapred-doser med jämna mellanrum.

Och så länge det inte finns något annat sätt att kunna leva ett vettigt liv - då är det bara att gilla läget!

Så idag när det  är lördag kommer jag att med lätta steg vandra ner till marknden och köpa nya blommor - för nu har rosorna vissnat!!!

Så var det dags igen!

ÅTTA hela dagar med noll i alla kolumner - ingen smärta, inga kramper, inga trängningar, ingen irritation.

Men idag vaknade jag vid 5 och känner hur det bränner i underlivet igen. Det alltför välbekanta eldklotet har krypit fram ur sin håla och håller på att ta över hela min varelse igen. Skit, skit, skit!!!!

Så sedan dess har jag suttit här vid min dator, läst och svarat på mail, googlat runt lite, druckit en massa stora vattenglas - kanske kan det göra nytta.....

Men jag har också bestämt mig för att sätta igång en Betapred-kur direkt. Inte vänta någon dag för att se hur det hela utvecklar sig. Dom senaste skoven har ju varit riktigt elaka - kanske blir det lite lindrigare om jag sätter igång direkt.

Äntligen, äntligen ser vi solen igen efter att ha levt inne i en våt, klibbande dimma i flera dagar.

Och uretriten fortsätter att hålla sig lugn - peppar, peppar.

Så idag blir det golf igen - det gäller att passa på så länge förutsättningarna är så bra som dom är idag.

Jag har ju en liten vurm för svart-vita kossor - det kan ni inte missat om ni följt denna blogg. Kommer knappt ihåg hur det hela startade, men M räknade en gång - när vi fortfarande bodde i villan i Bromma Kyrka - att det fanns fler än 150 i huset. Från början bodde dom bara i köket, men sedan spred dom sig till andra rum också.

När villan såldes gjorde jag mig av med många och nu när även lägenheten är såld så är dom ännu färre. Jag körde till Erikshjälpen i Spånga med två flyttlådor fulla med kossor. Lite ont gjorde det faktiskt......

Men - några har fått följa med hit till Cascais, och jag har ju redan börjat fylla på förrådet här nere.

Jag dras till dom av någon märklig anledning. Blir glad av dom. Den senaste jag köpte var ju den som sitter på kylskåpet och dinglar med benen. Innan dess var det en dörrmatta.

Men - jag är inte värst.

Norr om Rättvik - åt Furudal till - finns det en kvinna som skapat ett museum av sina kossor. Kika in här:

http://www.kokullamuseum.se/

Här är min fina dörrmatta:

Nu är det fem dagar sedan det förra elaka skovet gav sig av. Fem dagar av total uretrit-frihet. Dvs inga smärtor, inga kramper, inga trängningar. Det ska bli riktigt intressant se hur länge detta fantastiska tillstånd varar.

Det jag tycker är märkligt är den enorma skillnaden i hur min kropp uppför sig.

Befinner jag mig verkligen i samma kropp som för knappt en vecka sedan revs av sådana smärtor att jag inte kunde röra mig??  När jag satt på toa en gång i halvtimmen för att försöka åstadkomma lite lindring??

Nu när jag är så här bra är det hel plötsligt ombytta roller här hemma!! Nu är det M som måste stanna vid en bensinmacck för att gå på toa - och jag bara sitter där helt lugnt och känner absolut inget behov - fast det gått fyra timmar sedan jag senast var på toa. Och att gå en golfrunda på fyra timmar är inga som helst problem.

Fast de har inte blivit så många golfrundor nu på slutet. Från att ha njutit av strålande sol och 30 grader har vi de senaste dagarna levt inne i ett dimmoln. Igår var dimman så tät så det kändes som Lutzen - eller London-fog. Om man mot förmodan tar sig till golfbanan så är risken stor att man slår bort en massa bollar, inte en chans se vart dom tar vägen. Dålig tajming av min uretrit kan man tycka. Att må så bra när vädret är dåligt och man bara sitter inne i alla fall. Tyvärr är det ju inte jag som bestämmer - varken över vädret eller uretriten.

Det får bli lite shopping istället - inte helt fel det heller. På andra sidan Lissabon finns en enormt stor Outlet som det är lite kul att vandra runt i. Dessutom finns i Lissabon flera stora gallerior som är bra att gå i när det regnar. Plus många intressanta museum.

Det går absolut ingen nöd på oss härnere......

- och rosorna står forttfarande!!!