Jag håller på att bli en riktig svid- och gnäll kärring!!!

Det svider som attan i mitt urinrör och jag känner hur gnället håller på att ta över hela min varelse.

Gnäll över att det svider, värker, krampar, tränger, gnäll över att jag inte kan röra mig obehindrat, gnäll över att jag måste upp på toa massor med gånger varje natt för att under smärta klämma ur mig några droppar, gnäll över att jag överhuvudtaget har drabbats av detta elände, gnäll över att det aldrig kan ta slut på riktigt, gnäll över att jag troligen måste ta en omgång Betapred redan efter en vecka - inte två som jag varit van vid under det senaste året.

Som ni märker  - en riktigt gnällkärring är vad jag redan är........

Ännu mer gnäll för att jag inte har samma ork som t ex Nina och Sötmandel att forska vidare kring sina sjukdomar, hitta nya vägar, nya infallsvinklar - och att sedan så generöst dela med sig av sina erfarenheter på forumet. TUSEN TACK - till Nina, Sötmandel och ni andra som fortsätter att dela med er på forumet !!! Sluta inte med det!!

Jag har gett upp. I alla fall känns det så just nu. Accepterat att jag aldrig blir bra. Accepterat att jag i princip halva min tid har ont. Accepterat att jag måste äta cortison resten av mitt liv för att kunna leva drägligt. Accepterat att jag aldrig kan planera aktiviteter eller utflykter alltför långt i förväg för jag vet inte hur jag kommer att må just den dagen. 

Sådärja - nu har jag fått gnälla av mig lite. Dags för lite positivt tänkande....   Solen lyser, det är varmt som i en bastu redan klockan åtta på morgonen och jag kan trots allt spela golf - även om jag just idag nog måste hyra en bil för att ta mig runt banan utan att plåga mig alltför mycket. Kostar några kronor men det får det vara värt. Alternativet är att inte komma ut alls - och ut måste jag. Blir tokig av att sitta inne och bara ha ont.

Här kommer en bild över den bana jag spelar på härnere, Oitavos Dunes. En riktig linksbana med utsikt över Alanten från i stort sett hela banan. Så vacker!!