Nu måste jag få gnälla lite......

Det känns som att Hugo, dvs dunderförkylningen, har bestämt sig för att verkligen ge igen för att jag inte släppt in honom (för visst är det en HAN???) på många år.

Det började i morse med att frukosten kom upp efter 15 minuter.

Brukar det vara så när man är förkyld??

Sedan har båda ögonen drabbats på så sätt att ögonvitorna är illröda och det formligen rinner var ur båda ögonen.

Brukar det vara så när man är förkyld???

Har inga minnen av att mina förkylningar tagit i på det här sättet förut. Fast det var ju väldigt länge sedan jag var förkyld och mitt minne är bedrövligt kort......

Så nu sitter jag här och ser knappt vad jag gör för allt klet i ögonen.

Ringde min väninna distriktssköterskan i Skellefteå och hon sa att om ögonen varar behövs starkare doningar än vad som finns receptfritt på apoteket. Gissa vem som kommer att stå utanför Vårdcentralen när dom öppnar klockan åtta i morgon bitti??

Ska jag vara lite positiv så är det att taggtråden i halsen har blivit lite mjukare.

Och av min uretrit känner jag absolut ingenting.

När jag tänker efter så har jag under denna dag hittills varit TRE gånger på toa: i morse när jag gick upp, vid 11-tiden och vid 16-tiden. Det är allt!!!

Vad har hänt???

Den här bloggen har temporärt bytt inriktning - från att handla om 'mitt liv med uretrit' till att handla om 'mitt liv med dunderförkylningen Hugo'.

Skallen känns som en uppstoppad fotboll, det rasslar inne i öronen, halsen är fortfarande ett öppet sår, prata - eller sjunga för den delen - går inte.

Till glädje kanske för M. Framförallt då sjungandet.

Jag är en sån där som glatt hojtar med i alla allsånger, för att inte tala om Så ska det låta eller Doobidoo. M har det inte lätt - i vanliga fall......

Nu är jag tyst som en mus.

Undrar hur länge det här ska hålla på?

Jag är inte van vid förkylningar.

Idag känner jag mig trots allt inte lika matt som igår , så kanske går det åt rätt håll.

Är det inte himla typiskt att när det äntligen - detta år - blir lite sommarväder, då kan jag inte njuta av det. Igår försökte jag vara ute en stund, rensade lite i min enda blomrabatt - men sedan var jag fullständigt slut och slocknade på soffan - igen. Och där blev jag kvar resten av dagen.