I almanackan står det juni - utanför fönstret är det mer slutet av oktober.

Igår var det så vidrigt så jag t o m avstod från en middag i stan med mina golfkompisar. Jag vägrade helt enkelt att gå utanför dörren.

Min uretrit har hållit sig ganska lugn nu i en vecka, men idag vaknade jag med molsmärtan igen. Inte urinröret - utan blåsan.

Jobbar just nu på att förtränga det onda. Ibland får jag ju för mig att det med tankekraft och avslappningsövningar går att stänga ner smärta. Det gäller att fokusera, inte spänna kroppen, dricka vatten, gå försiktigt. Ibland fungerar det, men inte alltid. Oftast inte, faktiskt. Fortsätter det - och escalerar - då tar jag fram mina piller, men det känns alltid bra om jag kan klara mig utan dom.

Det här med att äta cortison, dvs ta några doser Betapred vid behov, är ju inte någon vedertagen metod för att hantera uretrit. Min läkare sa senast att jag är lite av ett 'pilotfall'. Men att så länge jag inte känner av några biverkningar och det verkligen gör nytta, dvs bromsar mina uretritskov, så är det OK att jag kör på.

Träffade några andra väninnor nu i veckan och pratade då om mina Betapred. Det visade sig då att en av kvinnorna också alltid gick omkring med Betapred i handväskan. Hennes problem var att hon ibland fick skov av annan karaktär, dvs inte i urinvägarna utan i huden. Och det enda som hjälpte var just Betapred. Så - det kanske inte är så kontroversiellt, när allt kommer omkring.

För säkerhets skull så ska vi i alla fall testa mig lite för att se 'hur jag mår', så dels var jag på labbet och lämnade fem rör med blod i förrgår, dels har min läkare skrivit en remiss för att röntga binjurarna. Det skadar ju inte att ha lite koll.....

Idag kör vi upp till Rättvik igen. I regnet!!!  Dags att fortsätta målandet.  Det är nästan - men bara nästan - bra att det regnar - då frestas jag inte att ge mig ut på golfbanan......