Jag vet inte vad som hänt, men nu har jag trillat ner i uretrit-hålet igen.

Jag har ju mått så bra och 'skrutit' över vilka underverk Arcoxian gjort, plus att Xatralen gör så att jag aldrig (nästan i alla fall) krampar numera.

Tjopyttsan!!

Det började så smått igår mitt på dagen. M och jag tog en promenad på ca en timme och jag drabbades av dom värsta trängningar. Höll inte på att ta mig hem.

På kvällen kom trängningarna tillbaka.

Min äldsta dotter fyller år nu i mitten på mars och firandet av henne brukar sammanfalla med finalen på den svenska Melodifestivalen. De senaste åren har det blivit lite av tradition att vi samlas en massa människor och firar henne och kikar på finalen. Väldigt seriöst är det.....   Med vadslagning och igår dessutom inleddes det hela med tävling i våra kunskaper om gamla festivallåtar. Kanske lite nördigt - men ganska kul.

Och mitt i detta trevliga kommer alltså trängningarna farande.

Jag sprang nog på toa fem gånger under kvällen.

Dom andra vuxna som var med behövde ALDRIG gå på toa på hela kvällen.

Håller man koll på sånt - kan man ju undra??

Ja - i alla fall jag. Är väl skadad efter alla dessa uretrit-år.

Ändå var det OK - det gjorde inte ont, det bara trängde.

Men - nu klockan fem vaknade jag av riktig kraftiga smärtor - och snudd på krampkänningar.

Och undrar förvånat - vad är nu detta??

Var de inte slut på den här skiten?

Var kommer denna smärta ifrån?

Vad har jag gjort nu?

Hjälper inte pillrena längre?

Jag har ju suttit här i ottan - med mitt vattenglas - och beskrivit mina smärtor många gånger tidigare, men det var faktiskt ganska längesedan nu. Hade en naiv förhoppning att jag skulle slippa dessa morgnar när jag inte kan sova för att urinröret gör så ont..

Men tydligen inte.....

Vet inte riktigt hur jag ska hantera det här.

Förr i tiden brukade jag stjälpa i mig vatten - ska nog börja i den ändan idag också och se om det kan göra någon nytta. Innan jag tar till det kraftigare artilleriet.

Egentligen har jag inga problem med att vara vaken tidigt på morgonen. Tycker de är skönt med tystnaden - och idag kan jag dessutom njuta av en vacker gryning utanför fönstret.

Men smärtan skulle jag kunna vara utan.....