Alla inlägg under januari 2012

Av Birgitta - 2 januari 2012 08:46

God fortsättning på er!!


Nyårsdagen blev en dag av vila. Det var världens tristaste väder så jag gick inte utanför dörren på hela dagen. Satt i en soffa och tittade mig igenom Nyårskonserten från Wien, Legally Blonde, Min brors flickvän och senare på kvällen Alla talar om Grace.  Samtliga filmer hade jag redan sett, så hjärnaktiviteten var på riktigt låg nivå.

Plus att jag spelade WordFeud med min dotter P - över mobilen.  Skitkul!!!


Hjärnan håller sig sedan några dagar sysselsatt med lite tristare saker. Så här är det:

Jag är  normalt en 'lågtryckare', dvs mitt blodtryck brukar ligga kring 124/63 (eller lägre) - alltid. Vilket jag tycker är jättebra. Jag gör inte gärna kullerbyttor för då svartnar det för ögonen, men jag kan leva utan kullerbyttor så det är inga problem.

M däremot har problem med, och medicinerar för, högt blodtryck så vi har en egen blodtrycksmätare här hemma - och kollar lite då och då. I mitt fall mest för skoj skull.

Nu är det inte så skoj längre. För någon månad sedan visade mätaren helt plötsligt helt andra siffor för mig. Men jag skakade bort det, brydde mig inte.

I förrgår när vi hade folk här åkte mätaren fram igen - samma konstiga resultat på mig, men då skyllde jag på all stress inför att fixa mat osv.

Men igår - när jag bara satt i soffan, lugnt och stilla, tänkte jag att jag skulle kolla igen - och samma resultat. Den visar fortfarande 169/90!!!! På mig!!!   Vad är det som hänt? Varför har jag helt plötsligt högre tryck än M?

Jag ringde min vän distriktssköterskan i Skellefteå för att höra med henne. Det första hon frågade var vilka mediciner jag äter dagligen och det är ju Xatral OD och Arcoxia.

Xatral OD har jag ätit fem år (eller mer), Arcoxia sedan i somras. Innan dess åt jag Naproxen, men enligt min läkare är Arcoxia effektivare mot kroniska inflammationer.

Och det stämmer  nog - jag mår ju bara bättre och bättre - i mina urinvägar. Får alltmer sällan skov och dom är inte så kraftiga längre.

Men - jag tog fram bipackssedeln till Arcoxia och läste innantill:

Bland de vanliga biverkningarna stod mycket riktigt 'förhöjt blodtryck'. Stön!!!!!

Måste jag börja äta blodtryckssänkande medel också nu?

Eller sluta med Arcoxia och bli sämre i uretriten?

Eller - ska jag fortsätta leva med detta höga tryck? Kan det vara farligt?

Måste jag välja mellan pest och kolera igen??


Varför måste man få bakslag på det här viset?  Jag som började tycka att jag hade hittat mitt sätt att kunna leva med en kronisk inflammation i kroppen.

Nu känns det som att vara tillbaka på ruta ett.


Fin början på det nya året!!!

Regnar gör det också - och ska göra hela dagen..........


Måste hitta på något roligt!!!!

ANNONS
Av Birgitta - 1 januari 2012 08:36

2012 - nu ska man vänja sig vid ett nytt årtal. Det brukar ta någon vecka innan det sitter i ryggmärgen.


Maten blev bra - i alla fall nästan allt. Desserten var väl den som jag inte fick ordning på. Hade hittat ett recept på ica.se som såg frestande ut: ljummen chokladbrownie med glass och tropisk sallad. Glassen och tropiska salladen fixade jag. Men chokladbrownien blev inte alls som på bilden. Fast jag gjorde precis som det stod i receptet.

Jag t o m hade en sån där riktig muffinsplåt, smord ordentligt. Man skulle grädda tills dom vara hårda på utsidan men fortfarande lite kladdiga på insidan. Och det var mina - men dom gick inte att få ur formarna!!!! Inte hela i alla fall. Så desserten blev istället ljumma chokladsmulor med glass och tropisk sallad....

Smakade bra gjorde det visserligen och alla åt glatt. Men det såg rätt kladdigt ut.


Ur uretrit-synpunkt var kvällen fantastisk. Hela dagen var fantastisk. Inga smärtor. Inga superjobbiga trängningar. Jag märker ju att jag måste gå oftare på toaletten än övriga i sällskapet - men så är det ju bara. Och så länge det finns toaletter i närheten är det egentligen inget problem.

Våra gäster (och M) kanske besökte hemlighuset EN gång under kvällen, medan jag var där tre gånger. Vilket i min värld är väldigt bra. Jag har ju haft långa perioder när jag behövt springa en gång i halvtimmen. Och inte blivit av med trängningskänslan mellan besöken heller, utan hela, hela tiden känt mig toanödig.

Tack och lov får jag sådana 'anfall' väldigt sällan nuförtiden, och dom varar bara max en halv dag.


Det är en fantastisk nyårsmorgon. Minus tre grader, rimfrosten ligger och lyser vit på taken och solen håller på att gå upp och gör himlen så vacker in mot Stockholm.

Nu ska jag diska upp efter gårdagens 'festligheter'.......


ANNONS

Presentation

En blogg om URETRIT.

Fråga mig

250 besvarade frågor

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15
16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26 27 28
29
30 31
<<< Januari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS

Följ bloggen

Följ Mitt liv med Uretrit med Blogkeen
Följ Mitt liv med Uretrit med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se