Nu är nästan hösten här!!   I går åskade det så det smällde mellan husväggarna och nu på morgonen visar termometern 'bara' 13 grader. Dags börja plocka fram långa byxor - i alla fall för dagens utfärder.

En av mina mindre bra egenskaper är att jag alltid har så bråttom. Fort ska det gå - och ibland går det helt enkelt lite för fort. Och det kan gälla vad som helst: gå, springa, cykla, prata, osv. För någon månad sedan ringde en av mina golfkompisar och frågade om jag hade lust ställa mig framför 300 personer och berätta om hur det är att arbeta tillsammans med ett japanskt företag. 'Visst, kul' - tyckte jag snabbt.

Och nu sitter jag här och undrar om det var så himla klokt egentligen??  Kanske skulle jag tänkt till lite innan jag var så snabb på att säga ja till hennes förfrågan.

Visserligen tycker jag fortfarande att det låter kul - men det tar mycket mer tid än jag anade att förbereda. Funderar på hur jag ska lägga upp det, vilka exempel jag kan ta med,  rädd för att glömma något viktigt, letar bilder på google som kan illustrera olika teman, gräver i minnet efter hur det var för snart tio år sedan när det samarbete med ett japanskt företag (som jag har erfarenhet av) började.

Nervös har jag inte hunnit bli än - inte för själva presentationen, men det kommer nog när dagen när detta ska ske närmar sig.

Men - lite pirrig är jag för idag ska jag träffa min kompis och hennes chef och berätta hur jag tänkt lägga upp föredraget. Tänk om dom inte gillar det??

Trots detta mår kroppen bra - inga tecken på nervöst orsakad uretrit. Och det är skönt!!

Ska bli intressant se hur kroppen mår dagen innan själva presentationen.

Undrar om det blir samma utbrott som inför den första ögon-operationen.

Måste låta bli att fundera på det - själva funderandet kanske kan ställa till det.

Nu blir det avancerad mental träning i några veckor......