Är på snabbvisit hemma i Sumpan för att plocka upp min moster som kommer med bussen från Norrköping nu om några timmar. Hon ska vara hos oss i skogen utanför Rättvik i några dagar.

Och just nu är jag extra glad att jag har min stuga i skogen att åka till. Max 200 meter från där jag befinner mig just nu håller man på att bygga nya hus, lägenheter, och det är ju jättebra. Men det är ju inte precis en tyst och stilla aktivitet att bygga hus.

Vaknade prick sju av att pålandet satte igång.

Vilket oväsen.

Och oväsen har det varit ända sedan dom började riva dom gamla skruttiga husen som tidigare stod där det nu ska ploppa upp nya vackra lägenheter.

Stackars dom som bor ännu närmre än vad jag gör!!!!

Jag gillar verkligen tystnaden i skogen utanför Rättvik.

Mitt uretritskov som visade sig för några dagar sedan blev aldrig riktigt illa. Smärtan la sig ganska fort - utan annat hjälpmedel än ett par stora glas vatten - utan det som varit jobbigt nu några dagar är trängningarna. Max 1½ timme har jag klarat mig, ibland ännu kortare. Och den fasen verkar inte vara över än. I natt var jag upp med i princip en timmes mellanrum hela natten fram till fyra, sedan fick jag sova till sju - då pålandet startade.....

Jag hoppas verkligen att även trängningarna lugnar ner sig för nu ska jag ägna några dagar åt att köra runt med moster och visa henne bygden utanför Rättvik: Vidablick, Styggforsen, Långbryggan, Siljansnäs Naturum, Hildasholm  osv - och det kan bli lite besvärligare om jag hela tiden måste leta toaletter samtidigt.

Min moster är visserligen en gammal sjuksköterska så hon skulle kanske förstå, men ändå.....

Det jag också hoppas på är självklart att vi ska slippa regn - Siljansbygden är alltid vacker, men blir ännu vackrare i solsken.

Och just nu ser det hoppfullt ut - i alla fall här i Sumpan.