Alla inlägg under juni 2011

Av Birgitta - 11 juni 2011 09:22

Jag har gjort en revolutionerande upptäckt: lider du av uretrit? Operera ditt ena öga för gråstarr!!

Nej - det var ett dåligt försök att vara rolig. Förlåt, alla ni som har ont!!

Men faktum är att sedan i tisdags har jag inte haft den allra minsta antydning till min uretrit.

Troligen en ren tillfällighet, men i mitt huvud snurrar alla möjliga tankar - hela tiden.

Fick min lins igår och fick faktiskt in den i ögat på första försöket.Värre var det när den skulle ur. Blev nästan lite desperat ett tag. Ringde t o m ena dottern för att fråga hur hon gör..... Ändå har jag haft linser i mer än 20 år - utan problem med att ta ur linsen. Vet inte om jag vågar peta in den idag....

Det var en märklig känsla att kunna se utan glasögon igen, med en inopererad lins i ena ögat och en utanpåliggande i det andra.

Men jag insåg också att jag nog ska se till att använda glasögon även med färdigopererade ögon. Tyvärr är jag inte försedd med vackra ögon utan det hänger skinnpåsar både över och under ögonen - och dom ska jag nog fortsätta att gömma för omvärlden.


Det tristaste just nu när kroppen mår så fantastiskt bra är att jag inte får spela golf p g a ögat. Man får inte anstränga sig under två veckor efter operationen och visserligen är inte golf alltför ansträngande men vid de långa slagen, t ex utslagen, tar man i med full kraft för att få bollen att flyga så långt som möjligt. Och just det ska jag nog inte göra just nu.  Extra trist eftersom det dessutom är helt underbart väder och det sliter i min lilla golftarm.
Jag får väl åka till golfbanan och leka lite på puttinggreenen......

ANNONS
Av Birgitta - 9 juni 2011 19:52

Det här är egentligen pinsamt - och något jag inte borde skylta med - men idag har jag lärt mig en läxa. Eller snarare tre läxor:

1:   tro inte alltid att du vet allting bäst

2:  lita på dom som har lite mer erfarenhet inom ett område än vad du har

3 : var inte så förbaskat tjurig

För att slänga lite extra grädde på detta genanta mos så kostade läxan mig 550 kronor.

Så dumt.

Det handlar inte om uretrit - utan om glasögon. Jag fick ju en fix (!!) idé att jag skulle byta ut ett glas i mina reserv-glasögon - för att matcha den nya synstyrka jag fått på ena ögat efter ögon-operationen.

Optikern varnade mig och sa att det blir inte bra. ''Skillnaden mellan glasens styrka blir för stor'', sa hon. ''Du kommer att se dubbelt!!''

Men korkade mig envisades med min idé.

Till råga på allt skällde jag på dom när inte glasögonen var klara i tid.

I dag kom dom. Och är fullständigt oanvändbara. Jag ser dubbelt!!!

Men - min optiker har ett lateralt förslag - som hon visserligen kunde kommit med redan när jag beställde glas-ändringen: varför inte sätta en lins på det icke-opererade ögat??  Då kan jag ta av mig glasögonen helt och hållet!!

Så - lins är beställd och kanske får jag den imorgon.

Lite pirrigt - jag har inte använt linser på 13 år. Klarar jag fortfarande av att få dit & bort en lins från ögat?


Vad gäller uretriten så fortsätter den att sova. Jag mår helt underbart bra!!

ANNONS
Av Birgitta - 9 juni 2011 09:00

Fick min Dermovat-behandling igår  - och passade på att berätta för både min läkare och hennes sköterska om hur eländig min helg varit. Och båda sa samma sak:

magsjukan var det som triggade mitt kraftiga skov under själva helgen - och oron för ögonoperationen genererade 'återfallet' natten mellan måndag och tisdag. Dvs psyket spelar stor roll.  Har man något som ligger latent i kroppen - typ en inflammation i urinröret - så är risken stor att den blommar upp när kroppen är spänd. Och även om jag inte kände mig spänd så fanns väl oron i mitt undermedvetna. Och det undermedvetna lär styra mer än vi tror....

Lärdom: försök undvik att utsätta dig för situationer som du blir orolig inför.  Hur nu det ska gå till??  Gå i kloster??


Jag som redan bokat tid för att operera nästa öga - innan midsommar! Får jag en likadan natt då igen - eller är jag lugnare (undermedvetet...) denna andra gång när jag vet vad det handlar om?


Inte vet jag.....


I alla fall ska det bli skönt fixa nästa öga också - för nu befinner jag mig i något slags limbo, en konstig suddig värld där bara det ena ögat fungerar åt gången. Hoppas, hoppas att mina temporära glasögon kommer idag så jag får lite ordning på tillvaron.

Det finns bara en sak som stör lite - mitt opererade ögat skuttar. Framförallt när jag försöker läsa. Normalt - sa läkaren vid återbesöket igår. Jag hoppas bara att skuttandet går över innan nästa operation, för om båda ögonen 'skuttar' blir nog tillvaron lite väl hoppig.


Min uretrit har gått och gömt sig i någon vrå. Har inte synts till sedan i tisdags. Så bra, så bra.

Pratade med min urolog om att jag tar Betapred när jag blir dålig. För mig har det blivit en räddning - men tydligen är det ingen vedertagen metod. Men om jag inte hade dessa små piller att ta till när uretriten drabbar mig - då vet jag inte hur jag skulle stå ut. Värktabletter hjälper inte. Jag vet inte om det finns några risker med att ta Betapred - men jag tror inte det. Jag tar en ganska låg dos - och jag gör det bara vid behov.

Och det gör nytta - det måste väl ändå vara det viktigaste??

Av Birgitta - 8 juni 2011 07:01

Jag begriper absolut ingenting.

Befinner jag mig verkligen i samma kropp som i går, i förrgår och dagen innan?

Den kropp som smärtade och krampade så jag inte visste var jag skulle ta vägen?


I natt - och nu - känns ingenting av detta. Två toabesök - men det hör till. Annars inte en tillstymmelse till uretrit - eller något annat tokigt.

Underbart!!


Ska ändå iväg och ta min Dermovat-dos nu på morgonen. Lika bra. Lite i förebyggande. Det är så många gånger tidigare när jag avbokat planerade behandlingar för att jag känt mig bra - och blivit dålig två dagar senare igen.


Det här med ögonoperationen är rätt fantastiskt. Vad dom kan nuförtiden. För dom som jobbar där måste det vara lite som att vara barnmorska - dom ger folk nya liv. Man kommer dit med taskiga, grumliga ögon och går därifrån en timme senare med klar blick. I alla fall om det handlar om gråstarr.

Det jag är mest förvånad över är hur klart allting blev. Vilka färger!!  Vitt är helt plötsligt VITT. Jag har ju fortfarande ett obehandlat öga och om jag blundar med det så är världen så mycket ljusare. När jag blundar med det nyopererade ögat är allt vitt ljusgult.

Det enda som stör mig lite just nu är att det fladdrar lite i vänstra ögonvrån - men jag ska på återbesök idag så vi får se vad han säger om det.

Jag säger bara- wow!!  Det här kommer att bli riktigt bra!!


Av Birgitta - 7 juni 2011 11:51

Just som jag trodde att det värsta var över slog det till med full kraft igen.


Jag släckte lampan vid 12:30-tiden i går kväll, utan att egentligen vara riktigt trött. Lite molvärk i underlivet, men inte värre än att jag borde kunna somna. Men somnade gjorde jag inte. Var antagligen lite adrenalinstinn inför dagens ögonoperation...

Strax efter ett drar smärtan igång igen och vid två kommer kramperna!! Dessa vidriga kramper som jag sluppit så länge.

Tar en minidos av Betapred (halva vanliga dosen, vill inte ta mer än nödvändigt) och plockar fram värmedynan.

Men inte somnar jag för det. Jag ligger och försöker profylxandas för att bemöta kramperna som river i underlivet.

Vid 2:30 ungefär ger jag upp sovförsöken och går upp till PC'n och tittar på senaste avsnittet av 'Kvällen är din' som jag missade i lördags.

Vid 3:15 ungefär kommer morgontidningen, så när TV-programmet är slut bläddrar jag igenom hela tidningen.

Ungefär vid 4:30 tiden kryper jag i säng igen - med värmedynan på max. Och då har cortisonet börjat göra verkan och framåt fem lyckas jag äntligen somna.

Att jag inte sov på nästan hela natten gjorde inte så mycket - eftersom jag inte skulle upp till ett jobb idag. Det som var det jobbiga var den obeskrivliga smärtan. Jag kom inte undan. När den är så stark så tar den över allt.

Under långa stunder satt jag på toa och bara försökte slappna av. (det är inte klokt att jag skriver om sådana här saker........).


Nu undrar jag - varför blev det så här? Var det min oro inför operationen? Eller var det en eftersläntrare till skovet som kom i samband med magsjukan?

Eller något annat?

Ingen aning har jag - i vanlig ordning.

Just nu är i alla fall det värsta över - för lite längre än en halv dag hoppas jag.


Nu är i alla fall denna operation över och det känns bra. Lite (nej mycket) besviken är jag på min optiker som inte har lyckats fixa till mina reservglasögon som jag lämnade in för tre veckor sedan för att få ett nytt glas för vänster öga. Jag har ju fått en  ny lins inopererad som ger mig en helt annan syn än tidigare. Från ca - 13 dioptrier till ca -3. Det är en väsentlig skillnad.

Så nu har jag två alternativ:

1: använda mina vanliga glasögon och se bra på höger öga - men inget på vänster

eller

2: ta av mig glasögonen och se halvhyfsat på vänster men inget på höger.


Pest eller kolera??





Av Birgitta - 6 juni 2011 23:55

Hemma i Sumpan igen.

Och uretriten har sjunkit ner till en drägligare nivå. Jag gjorde slut på hela mitt lager av Betapred-tabletter idag - annars vet jag inte hur jag skulle klarat hemresan.

På onsdag är det dags för nästa Dermovat-dos. Fasar lite för jag är fortfarande rejält inflammerad i urinröret, vilket märks vid dom alltför täta toabesöken.

Isch - så  ont det gör.....


Men först morgondagens utmaning: ögonoperation. Både spännande och skrämmande. Men jag är ju inte först i världen att genomgå detta - och har alla andra överlevt ska väl jag också.

Av Birgitta - 6 juni 2011 04:47

Stön.....

Det här var ett riktigt kraftigt skov.

Cortisontabletterna jag pillade i mig i går eftermiddag gjorde nytta efter ca 3 timmar, så jag kunde i alla fall ta mig ur sängen och få i mig en halv smörgås.

Men för ca en timme sedan vaknade jag med samma smärta igen, så ny dos Betapred är nu intagen.

Tar väl några timmar innan den gör nytta igen - och till dess är det stört omöjligt att försöka sova.

Har försett mig med en bra bok och en tidning Sudoko. Det får hjälpa mig få tankarna på något annat än mitt smärtande underliv.


Solen lyser in genom fönstret. Himlen är alldeles klarblå.


Alltid något att vara glad åt...................

Av Birgitta - 5 juni 2011 21:17

Det här har varit min absolut värsta uretrit-dag på nästan ett år.

Jag har toppat smärtstatistiken med en tia. Har legat däckad i flera timmar. Har petat i mig en dos Betapred - och i morgon bitti kommer det att bli en till.

Värktabletter har jag ju slutat med - dom gör ändå ingen nytta mot denna smärta.


Det hela började natten till idag. Vaknade vid två-tiden av att det började bubbla och mullra i magen. Klockan fyra var jag tvungen att gå upp och sedan bodde jag på toa - med magsjuka - till ungefär klockan tio i morse. (gissa om det for många ehec-tankar genom huvudet på mig?)

När magen lugnade ner sig satte uretriten igång - med kraft. Och värrre och värre blev det. Troligen blev tarmarnas aktivitet för mycket för urinröret. Nu har cortisonet börjat verka, men jag är långt ifrån bra.


Trodde faktiskt att jag aldrig mer skulle få sådana hemska anfall - men tydligen ligger skiten latent och väntar på lämpligt tillfälle att ge sig till känna.....

Presentation

En blogg om URETRIT.

Fråga mig

250 besvarade frågor

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4 5
6 7 8 9
10
11 12
13 14
15
16
17
18 19
20 21 22
23
24 25 26
27 28 29 30
<<< Juni 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS

Följ bloggen

Följ Mitt liv med Uretrit med Blogkeen
Följ Mitt liv med Uretrit med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se