Igår var jag hos min läkare och fick min efterlängtade Dermovat, och nu har jag ytterligare två behandlingar inbokade innan semestern. Och det känns bra.  Jag har visserligen inte haft alltför kraftiga skov nu på slutet - men jag har heller inte varit riktigt bra (eller så bra som jag skulle vilja vara).

På något konstigt sätt så upplever jag nästan hela spektrat av uretritens symptom under i princip varje dag. Dvs lite smärta en stund, lite trängningar någon timme, en anings sveda och irritation - och så mitt i allt ett par timmar helt utan några symptom alls. Hej & hå. Upp & ner. Visserligen bättre än med konstanta plågor - och underbart att helt slippa kramper.

Men - tänk om det gick att bli av med det helt och hållet? Har inte slutat hoppas.

Tyvärr fick jag lite trista besked angående producerandet av det uretrit-dokument som man påbörjat. Det arbetet har mer eller mindre gått i 'stå', p g a tidsbrist.  Hennes förhoppning är att hon ska kunna ta itu med det i höst.  Jag förstår att hon har mycket att göra och jag vill ju definitivt inte att hon ska jobba ihjäl sig - men lite ledsen blev jag.....

Hon berättade också att hon varit på en stor urologkonferens i Washington - och där hade man inte haft något vettigt att säga om uretrit - utan det mesta hade handlat om prostatan, prostatan, prostatan......... Och det är klart att den är viktig - men tänk ändå om någon enda urolog kunde ställa sig upp och mana till samling kring detta kvinnliga gissel.

Undrar om det går att sätta pengar på vad obehandlad uretrit kostar?? Problemet är väl att det är svårt hitta korrekt statistik, men jag ska faktiskt göra ett försök.

Det sista vi pratade om var Detrusitolet - som ju trots allt visat sig göra viss nytta. Men - nu måste jag nog göra ett uppehåll ett tag eftersom jag har min första grå starr operation om två veckor. Detrusitol påverkar ju även ögonen (även om jag inte lidit alltför mycket av torra ögon sedan jag började med Detrusitol denna gång) och risken kanske finns att läkprocessen efter ingreppet påverkas negativt.

Lite småskraj för operationen är jag även om jag vet att det går fort, tar bara 15 minuter, och knappt känns efteråt. Jag har flera vänner som redan gjort detta ingrepp och alla säger samstämmigt att det inte är något att oroa sig för. 

Det som dessutom i mitt fall är lite spännande är hur synen kommer att påverkas. Jag är extremt närsynt. Har haft glasögon sedan första klass och på vänster öga (som är det som ska justeras nu) har jag idag -12 dioptrier. Det är ganska mycket..... Nu vid operationen kommer dom att sätta in en lins i ögat som ger mig minus 2 (!!!) dioptrier. Wow!!

Dom skulle t o m kunna sätta in en lins som korrigerar hela mitt synfel och jag skulle slippa glasögon helt och hållet - men det sa jag nej tack till. Dels är jag så van att alltid ha glasögon (även om jag använde linser under ca 20 år), dels är det så bra att kunna gömma alla påsarna som alltmer börjar visa sig under ögonen....

Men det ska bli en intressant upplevelse.....

Nu är det dags för dagens prövning: min lilla Yaris ska på bilbesiktning.