Nu gav jag upp - har precis hällt i mig den lilla 'shoten' med 8 Betapredtabletter upplösta i lite vatten.

Måtte det hjälpa!!

Det som framförallt är jobbigt idag är trängningarna. Smärtan ligger på 'behagliga' nivån 3 eller 4 - så det är uthärdligt. Men trängningarna!!! Hemska!! Sedan jag gick upp i morse har jag nog tvingats gå på toa en gång i kvarten. Jag håller på att bli galen av detta.

Och toanödigheten släpper inte. Jag kryper snart på väggarna.

Stön!!!

Och nu är det snart dags att åka till kalaset - hur ska detta gå?? Som det är nu klarar jag knappt ens bilresan dit.

Idag är det barnkalas.

Mina två barnbarn - helsyskon - fyller år med fyra dagars mellanrum och än så länge (förmodligen bara i år) får dom dela födelsedagsfest.

Det är fascinerande hur olika dom utvecklas. Den äldre gick vingligt vid 14 månader, den yngre sprang när hon var 11. Å andra sidan var den äldre fena på att skala ägg och mandariner - och sätta på hatten på pennor - redan vid ettårsåldern, och det gör inte den yngre.

Dessutom är dom naturligtvis mysigast i världen och jag är en mycket stolt mormor - allmänt kallad Mimmi.

Det ser ut att bli en fantastiskt härlig dag. Det enda trista är att min uretrit har vaknat i natt igen. Egentligen kände jag av den redan i går kväll men natten har vart hyfsat lugn - jag fick sova ända till sex. Men sedan var det kört.

Så just nu sitter jag och funderar om det är dags för en ny dos av Betapred? Eller om jag ska lugna mig ett tag? Härda ut. Dricka en massa vatten och se om det släpper av sig själv.

Inget kul gå på kalas som jag känner mig just nu. Jag har liksom vant av mig med att ha konstant ont. Jag var tåligare på något sätt för några år sedan. Då - när jag alltid hade ont - så var det bara att bita ihop och vara glad. Smärtan var en del av mitt liv. Nu vet jag hur det känns att inte ha ont och blir lite grinigare, eller i alla fall mindre sprallig, när smärtan kommer tillbaka.

Missförstå mig nu rätt - jag längtar INTE tillbaks till den konstanta smärtan. Jag är så ofantligt glad över att få känna mig frisk flera dagar i rad. Jag är bara lite putt att jag just idag känner mig sämre.

Jag har funderat på det där med att tipsa om bra läkare: det kanske är lämpligt att fråga er läkare om det är OK att namnge dom?  Å andra sidan har jag svårt tro att någon inte vill bli omnämnd för något positivt.......