M kommer från Gbg och innan jag träffade honom hade jag aldrig varit i denna stad. Mina första minnen - när vi besökte hans mamma - var att det alltid regnade. I alla fall nästan alltid.

Och det håller i sig...

När jag vaknade i morse vid 7-tiden vräkte regnet ner utanför fönstret. Och när jag alldeles nyss pratade med M i telefon så beskrev han en klarblå himmel över Sundbyberg.

Är det inte typiskt??

Men - regnet har upphört och vi har hunnit med en lång promenad med hunden - i skogen.

Och jag kan gå idag. Har inte ont någonstans.

Så allt är egentligen ganska bra.