Fredagen blev en ganska bra uretrit-dag. I princip smärtfri. Det kom bara ett anfall efter ett toabesök - så där utan vettig anledning - men det gick över på en halvtimme. Märkligt.

Det enda som var lite småjobbigt igår var mina täta toabesök. Jag har så svårt att gå omkring och vara toanödig. Jag vet att jag borde härda ut och inte ge efter så fort varje gång trängningarna gör sig påminda. Men - jag gillar verkligen inte att vara toanödig. Så därför går jag nog lite för ofta.....

Men - i natt har jag bara varit uppe en gång. Och det är ju jättebra!

Men - jag kan inte låta bli att ändå tycka lite synd om mig. Jag har nämligen drabbats av ytterligare en inflammation. Och - måtte inte den också bli kronisk för då blir jag galen.....

Jag har fått en inflammation i ena bröstmuskeln.

Undrar om det är mitt idoga gymmande som ställt till det?

Det sitter rakt in innanför vänster bröst. I viloläge ligger smärtan på en trea - men varje (och jag menar varje) rörelse toppar med en tia. För att inte tala om hosta, hicka, skratt.... Det gör helt enkelt attans ont.

Det började så smått förra helgen men i torsdags kväll var det så illa så jag faktiskt blev orolig att det var något värre - och åkte till sjukhuset.

Som tur är var det 'bara' en inflammation..... På min undran om vad man gör åt det då fick jag svaret: äter smärtstillande och anti-inflammatoriskt. Och jag som redan stoppar i mig en 50 mg Naproxen om dagen!! Så - nu dubblar jag den dosen i några dagar. Sedan är det bara att vänta och hoppas att det går över.

Måtte det gå över fort!!!

Visserligen är jag van vid att ha ont - men det räcker med en inflammation i kroppen.

Ska man se något positivt i det hela så är det väl att det sitter på vänster sida - och jag är högerhänt.

Dvs - det kunde varit värre.....