Att leva med uretrit blir aldrig enahanda. Jobbigt ibland - ganska ofta - men aldrig enahanda.

Ingen dag är den andra lik.

Den sveda/irritation som jag vaknade med igår satt i hela dagen. Med mer eller mindre oförminskad styrka. Jobbigt m a o.

Fick min Dermovat-dos på eftermiddagen.

Har varit uppe fyra gånger i natt - lite för mycket.

Men - vaknar helt utan några känningar av uretriten nu på morgonen. Jiipiii!

Min läkare berättade något glädjande för mig igår. I förra veckan var det ett mindre urogynmöte där man för första gången på allvar diskuterade uretrit. Och konstaterade just det som jag anser är ett av dom största problemen: den totala bristen på information om icke-bakteriell uretrit.

(det enda den föredragande läkaren hade hittat var min websida, www.uretrit.se !!!)

Så nu ska man göra något åt det.  Ännu ett jiipiii!!!!

En mindre grupp läkare kommer i början av nästa år att starta ett arbete för att ta fram ett sådant informationsmaterial.  Med ambitionen att det materialet också ska ingå i grundläkarutbildningen. Så att alla - inte bara gynekologer och urologer - ska känna till att det finns något som heter icke-bakteriell uretrit (eller mer formellt: urethral pain syndrome).

Dessutom börjar allt fler att använda det starkare cortisonet vid behandlingar. Jag hoppas att Annika Lindström får den credit hon ska ha för att ha startat det.

Det ska bli väldigt intressant att följa den här utvecklingen under våren nästa år.

Igår fick jag äntligen tid att baka mina lussekatter. Det blev så många så jag fick inte plats med alla i min lilla frys - så nu blir det till att äta lussekatter.....

(tur att jag börjat gå på gym).

 

Carina

30 november 2010 08:44

Det här har du gjort JÄTTEBRA, Birgitta!!!! Bättre resultat av din hemsida/blogg kunde du väl knappast önskat?

http://url

 

Elisabet

30 november 2010 18:21

Ja, det var verkligen goda nyheter! Samtidigt ett gott betyg åt dig, tycker jag, som skapat uretrit.nu! Du kan verkligen kalla dig pionjär i det här avseendet. Kul! Även jag har fått det starkare kortisonet och det gör stor skillnad. För mig har nog kombinationen av det och att jag framhärdat med mina akupunkturbehandlingar under hela hösten gjort att jag har ytterst lite besvär. Hoppfullt, men "hurra!" vågar man ju aldrig säga riktigt... vem vet hur det är i morgon? /Elisabet

 

Karin

30 november 2010 20:02

Helt underbart att man äntligen börjar få upp ögonen för denna dolda sjukdom! Det skapar en smula hopp för oss drabbade! Tack återigen för din blogg, det är ju som sagt den enda ventilen för oss som har sjukdomen. Varma hälsningar karin

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fortfarande frisk från mitt 23 år långa helvete med uretrit!! Och är fortfarande förundrad - och inser att jag verkligen var SJUK.  I april var det 5 år sedan jag - starkt påhejad av min man och en väninna - fattade beslutet att ta en stor dos Be...

Det är knappt två år sedan jag skrev mitt förra inlägg: FRISK!!!!   Och - jag är fortfarande FRISK!!!   Efter att jag börjat med min dagliga dos av Betapred fortsatte jag - av bara farten - att ta maxdosen av Celebra varje dag ända tills jag ...

Det här blir ett långt inlägg - men jag måste bara berätta.......   Det är flera år sedan jag skrev något här och jag ber om ursäkt att jag inte svarat på frågor, men luften gick ur mig. Orkade inte längre berätta om mitt elände. Hade fullt upp m...

Hemma - efter en 5 dagars tripp till Irland tillsammans med goda vänner. Vi har haft underbara dagar. Spelat golf på 4 fantastiska banor, ätit god mat, bott på bra hotell.   Haft tur med vädret, sol och nästan vindstilla hela tiden förutom några ti...

Det är en fantastisk morgon idag! Absolut klarblå himmel - och solen lyser på trädtopparna. Kommer att bli en vacker dag. Perfekt för att hänga ut tvätt - och gå en golfrunda.....  Kanske en sista tur i svampskogen......   Har hittat massor med kan...