Lite statistik över gårdagens tillstånd:

Smärta = 0

Kramper  = 0

Trängningar = 0,5

Toabesök i natt = 3

Summa summarum: helt OK! Igår glömde jag t o m bort emellanåt att jag är en uretritare. Jag kände mig alldeles vanlig. Gissa om jag är glad!!

Igår var det dags för ytterligare en damtävling i golf (ursäkta om detta börjar bli lite tjatigt...). denna gång något som kallas 'Huldas Cup' och är en tävling mellan flera (sex eller sju) klubbar i Dalarna. Igår spelade vi på Säters Golfklubb. Men igår var vädrets makter inte med oss. Det var sol, spöregn, åska, sol, spöregn, åska i tre timmar - sedan bröt dom tävlingen för åskan tog aldrig slut. Snopet!!

I Rättvik hade det inte regnat eller åskat på hela dagen..... Det verkar som att Siljan har en magisk kraft och håller undan många oväder - här är ofta bättre väder än i övriga Dalarna.

Det är så vackert i naturen nu - massor med blommor som man kan plocka och njuta av:

Nationaldag - och flaggan är hissad!! Klarblå himmel, alldeles vindstilla och t o m lite varmare än de senaste dagarna.  Livet är egentligen helt OK!

Jag har dessutom på allvar börjat praktisera en del av de råd jag fått, vilket innebär att jag tänker mer på vad jag äter och dricker ordentligt med vatten. Försöker i alla fall.

Sent ska syndaren vakna - heter det ju - och äntligen börjar det gå upp en liljeholmare i min skalle. En insikt att det kanske är så att jag kan styra/påverka hur kroppen mår - i alla fall till en viss del. Fast med hjälp av lite läkemedel, för dom tror jag är nödvändiga.

Jag tror att det handlar om att dra igång en positiv spiral: läkemedlen lägger grunden, sedan bygger jag på genom att skapa förutsättnigar för att dom ska vara effektiva, t ex genom att dricka ordentligt & genom att undvika sådant som jag misstänker har negativ påverkan.

Men - man har aldrig några garantier, så är det ju.

Men morgon-molvärken finns inte idag!! Skönt!

Och gårdagen var som helhet en väldigt bra dag. Vi blev - av goda vänner - bjudna på Rättviks Travets restaurang (aldrig varit där tidigare) och förrätten bestod i en röra på rökt renkött som såg väldigt god ut (vilket också bekräftades av M och våra vänner....) -  men jag lyckades behärska mig och avstod från att ens smaka på det. 

Om det är anledningen - eller att jag druckt mycket vatten - eller något annat oförklarligt - det vet jag inte , men jag har som sagt inte ont någonstans just nu!!!

Natten har varit ganska lugn - men idag sitter jag här med min molvärk igen - drack antagligen för lite i går kväll - eller åt för sent.  Troligen båda delarna...

Igår var det nämligen ' Nattens Drottning', dvs golftävling för damer, där vi ska vara iklädda hatt och vita kläder, spela 18 hål, och sedan äta & dricka lite gott tillsammans. Den som vinner blir ' Nattens Drottning' och tvingas dels anordna nästa års middag, dels spela rundan i hellång spetskjol och spetsslöja med guldkrona över.....

En trevlig kväll var det i alla fall - om man bortser från två saker:

1 - jag spelade som en kratta.....  så jag blev i alla fall inte Nattens Drottning

2 - på hål 4 började jag få världens värsta smärta i underlivet, det blev värre och värre, till slut kunde jag knappt gå och hann precis fram till en toalett. Genomlider en fruktansvärd stund där - minst en tia med plus på min tiogradiga skala - och inser att jag drabbats av ett litet anfall av njurgrus som ska ut, för jag kissar blod....  Och det gör jag sedan hela kvällen.. Den värsta smärtan släppte som tur var efter det där första toabesöket ute på banan. Puh. Idag känner jag ingenting av det.

Det här har jag råkat ut för några gånger tidigare och jag har frågat min läkare varför - och vad jag kan göra för att undvika dessa anfall. Men det verkar som att man inte kan göra något. Jag ska kanske vara glad att det inte blir njursten av det hela - 'bara' lite grus....

Jag undrar ibland om jag äter något som bidrar till bildandet av gruset - eller om man kan äta/dricka något för att undvika det.  Och om det har något kopploing till uretriten??

Någon som vet???

Det dåliga 'skov' jag hamnade i efter inmundigandet av choritzon förra veckan har nu gått över.

Hade inga smärtor på hela dagen igår, och känner inget nu heller. Trängningarna höll sig också lugna i princip hela dagen igår, blev bara lite jobbiga framåt kvällen och i natt har jag varit uppe fyra gånger. Men så försöker jag verkligen dricka ordentligt också och eftersom min blåsa inte hör till dom största så vill den tömma sig lite ofta.

Egentligen finns det väl minst två anledningar till att inte glömma bort att dricka. Den ena är ju det som  påpekades i mailet som jag fick: att spä ut urinen så att den inte blir så stark, då kanske den fräter mindre på väggarna i en irriterad urinblåsa. Den andra anledningen är den som den akupunktur-läkare, som jag fick behandling av förra sommaren, upprepade vid varje tillfälle vi sågs: ''en uttänjd urinblåsa läker lättare än en ihopskrumpen.... så drick, drick, drick!!''

Problemet - som jag redan skrivit om flera gånger - är ju detta: det är inga problem att stjälpa i sig vatten hela tiden om blåsan kan hålla sig i fyra timmar eller mer. Och riktigt där är ju inte jag.

Så jag får verkligen kämpa....... och plocka fram mina tjuriga, envisa sidor......

Sedan kanske Gepanet börjar ha effekt också - inte helt fel det heller....

Men ska jag också försöka tänka på vad jag stoppar i mig på kvällen. Igår kväll såg tallriken ut så här: machesallad, några små tomater, vattenmelonbitar, lite chevré och kokt (!!!!) skinka.

Igår fick jag min andra Gepan-behandling. Och det kändes att jag var i slutet av ett dåligt skov - inte mitt inne i ett bra som förra gången. Det gjorde inte ont precis, men som sagt - det kändes att urinröret och urinblåsan inte riktigt var på topp. Man ligger ju stilla i 30 minuter för att medlet ska få tid att verka i urinblåsan. Sedan är det meningen att man inte ska tömma blåsan på två timmar..... Det klarade jag inte i går!! 

Men under eftermiddagen blev jag allt bättre och jag har inte känt några smärtor på hela natten - och inte heller nu.

Lite för många toabesök i  natt bara.

Jag fick ett mail igår med lite teorier kring varför jag ofta har som ondast på morgonen - jag har ju klagat på det - och vad jag kan göra för att undvika det, eller i alla fall minska smärtan.

Så här stod det i mailet:

Jag tål inte när urinen blir alltför koncentrerad, då gör det ont. Så har det även varit i den perioden mellan mina uretriter då jag varit frisk. Dricka för lite och vänta 3-4 timmar innan toabesök och jag har genast känt av uretriten, lite vagt och hotfullt.  Det är därför jag dricker så mycket hela tiden, det har blivit en livsstil. Men på natten blir den ju det (koncentrerad), man dricker inte och den står länge i blåsan. Dessutom går ju kroppens reningsverk på högvarv när man sover och slaggprodukter som ska ut samlas bl. a i urinblåsan. Det inbillar lilla jag mig ger en "stark" urin med mycket irriterande ämnen i. Har man då fått en överkänslig slemhinna... Därför verkar ju Gepans reparationseffekt av det skyddande lagret intressant, tycker jag!

Kloka ord!! Det kan vara en förklaring till varför jag ofta vaknar med smärta i urinblåsan, smärta som sedan kan ge med sig efter några timmar. I mailet stod också några tips på vad jag kan göra för att minska denna morgonsmärta:

Därför är jag noga med att dels dricka även på kvällen men inte mer än att det räcker med att gå upp en till två gånger per natt. Det är ju lätt för mig att säga som kan hålla ganska mycket i blåsan. Sedan tar jag inga mediciner (undantag en sömntablett ibland) på kvällen. Försöker ta dem på dagen då jag kan dricka mycket så att det sköljer igenom bättre. Försöker undvika att äta något retande på  kvällen. Är särskilt försiktig med syror. Citronsyra i mat, acetylsalicylsyra, frukt, vitamintabletter med C-vitamin i. Om det beror på tillfälligheter eller om det finns ett samband vet jag inte men bättre är jag på nätter och förmiddagar

Jag ska definitivt ta till mig dessa råd och försöka tänka på vad jag stoppar i mig timmarna innan jag ska sova.

Det där med att dricka mycket skriver jag om på web-sidan - men jag måste erkänna att jag själv är ganska dålig på det. Det är som att jag ibland hamnar i en ond cirkel, framförallt under dåliga perioder När blåsan tränger varje timme - då undviker man att dricka, vilket leder till mer koncentrerad urin som gör att smärtan ökar......

Jag ska verkligen försöka skärpa mig.

Onsdagmorgon - sitter här med min molvärk, som är mindre stark denna morgon, efter en natt med minst 6 toabesök och ser fram emot att få min andra Gepan-behandling idag.

Det är så fantastiskt vackert väder - och har varit i flera dagar nu - och jag njuter hejdlöst.  En av mina favoritsysselsättningar på sommaren är att spela golf. Det finns absolut inget som slår det - tycker i alla fall jag. Man får motion, frisk luft, vacker natur, utmaningar (vattenhinder, bunkrar, träd       osv) och träffar för det mesta väldigt trevligt folk. Dessutom behöver det inte vara strålande väder - bara det inte är ösregn. 

Och - det fungerar för en uretritare...... Finns för det mesta gott om toaletter - eller buskage att gömma sig bakom. Och man går inte så långa sträckor i taget - från boll till boll, från green till nästa utslagsplats. Fjällvandra är inte att tänka på. Inte cykelsemester heller..... Och ligga still i en solstol är inte min grej, är alldeles för rastlös för det.

Jag spelar sedan tio år med i en liten 'tjej-grupp' på 15 personer (jag är äldst!!) och under sommaren brukar vi turas om att anordna golfträffar varje onsdag -och dom som har möjlighet spelar då.  Det brukar vara ca 3 - 5. Men sedan har vi en helg på hösten då vi samlas allihopa och har vår stora 'masters-tävling'.

Straffet om man vinner den tävlingen är att anordna nästa års masters-helg - och förra hösten vann jag. Kors i taket!!! Jag brukar komma sist - eller näst sist. Vet inte vad som hände i höstas - helt plötsligt gick alla slag rätt!!

Nåväl - så nu sitter jag och funderar på vilken golfbana jag ska boka in oss på i höst och var det finns något trevligt ställe, pensionat eller enkelt hotell, som vi kan bo på.

Funderar på Vidbynäs. Någon som varit där??

Dages bilder är bevisbilder. Bevis på min vinst i höstas och  bevis på att jag släpade betongplattor:

Egentligen är det märkligt - eller så är det jag som är konstig - men det är först nu, när jag dagligen skriver av mig om min uretrit som jag också gör små analyser.

Jag har gått i alla år och bara försökt härda ut, sprungit på toaletter, tvingats lämna möten alldeles för många, pinsamma gånger och suttit dubbelvikt av smärta. Ätit mina piller, fått mina behandlingar, varit lycklig de dagar då det värsta släppt, suckat när det slagit till med full kraft igen. Men egentligen aldrig funderat, analyserat. Inte sökt information,  inte ifrågasatt sjukvården, inte förstått hur vanligt uretrit är, och  hur dålig kunskapen om uretrit är inom allmänvården.

Det börjar jag så smått göra nu.  Bl a med hjälp av alla de mail och kommentarer jag fått från andra kvinnor med liknande problem.

Men också genom att mer strukturerat än tidigare observera mina egna tillstånd.

Något som bl a slagit mig den senaste tiden är att jag ofta är som dåligast på morgonen. Vilket jag tycker är underligt. På natten när jag sover borde kroppen vara avslappnad och fin - istället vaknar jag ofta med smärta, som sedan dämpar sig efter några timmar. Ibland med hjälp av smärtstillande tabletter, ibland utan.

Så var det igår och så har det varit idag. Kraftig smärta på morgonen, ungefär en fem/sexa på min skala, resten av dagen har det legat på en två/trea.

Håll med om att det borde vara tvärtom - eller är ni fler med samma erfarenhet?

Det är en ny månad - dags att redovisa statistiken för maj: