Nu verkar de värsta trängningarna vara på väg att ge med sig - i alla fall för denna gång. I natt har jag bara varit uppe två gånger - eller egentligen bara en gång, för gång nummer två var nu alldeles innan jag gick upp. Det känns riktigt bra!

Smärtorna håller sig också lugna - det ligger bara lite irritation och stör men det går att hantera -och leva med.

Så - idag tänker jag inte klaga eller gnälla. Inte ens på vädret, för solen strålar på oss.

Mina grönsaker börjar titta upp och det kommer något i alla spår jag sått. Det som tagit allra längst tid på sig att titta upp är persilja. Brukar persilja vara sent??

Jag är säkert jättelarvig men med tanke på att detta är min första 'odling' på en väldig massa år så är jag riktigt stolt.  Om allt går som det ska så är det meningen att jag senare i sommar (eller höst) ska kunna skörda: sockerärtor, morötter, rödbetor, gurka, brocolli, salladslök, sallad (olika sorter), spenat och persilja. Något kryddland har jag inte kommit mig för att fixa - det får vara lite måtta på mina ambitioner......