Det dåliga 'skov' jag hamnade i efter inmundigandet av choritzon förra veckan har nu gått över.

Hade inga smärtor på hela dagen igår, och känner inget nu heller. Trängningarna höll sig också lugna i princip hela dagen igår, blev bara lite jobbiga framåt kvällen och i natt har jag varit uppe fyra gånger. Men så försöker jag verkligen dricka ordentligt också och eftersom min blåsa inte hör till dom största så vill den tömma sig lite ofta.

Egentligen finns det väl minst två anledningar till att inte glömma bort att dricka. Den ena är ju det som  påpekades i mailet som jag fick: att spä ut urinen så att den inte blir så stark, då kanske den fräter mindre på väggarna i en irriterad urinblåsa. Den andra anledningen är den som den akupunktur-läkare, som jag fick behandling av förra sommaren, upprepade vid varje tillfälle vi sågs: ''en uttänjd urinblåsa läker lättare än en ihopskrumpen.... så drick, drick, drick!!''

Problemet - som jag redan skrivit om flera gånger - är ju detta: det är inga problem att stjälpa i sig vatten hela tiden om blåsan kan hålla sig i fyra timmar eller mer. Och riktigt där är ju inte jag.

Så jag får verkligen kämpa....... och plocka fram mina tjuriga, envisa sidor......

Sedan kanske Gepanet börjar ha effekt också - inte helt fel det heller....

Men ska jag också försöka tänka på vad jag stoppar i mig på kvällen. Igår kväll såg tallriken ut så här: machesallad, några små tomater, vattenmelonbitar, lite chevré och kokt (!!!!) skinka.