Nu är det dags att resa hem igen.

Längtar efter barn och barnbarn men kommer att sakna den goa värmen här.

Och jag  ser med förväntan fram emot den behandling som ska påbörjas nästa vecka.

Planet går i ottan i morgon bitti - via Chicago - och jag har ingen aning om ifall jag kommer att få möjlighet skriva något under hela morgondagen.

Uretriten har faktiskt hållit sig ganska lugn idag. Inga kramper, uthärdlig molvärk och normala (??) trängningar, dvs jag har klarat mig ca två timmar åt gången. Däremot har det gjort rejält ont vid varje toabesök så riktigt OK är jag inte. Det riktigt känns hur inflammerat hela urinröret är. Isch!!!

Jag hoppas att det lugnar ner sig lite till i morgon så jag slipper bo på flygplanstoaletten över Atlanten....