Tredje gången jag vaknar nu i natt - vid 4-tiden- går det bara inte att somna om. Så efter att ha legat och snurrat runt i sängen och lyssnat på M's lugna snusningar i drygt en timme har jag gett upp.

Det är otroligt hur mycket som far runt i huvudet när man försöker sova. Fullständigt ostrukturerade tankar om allt från 'vilka kläder ska jag ta på mig idag' - ' kommer jag att orka fixa ett grönsaksland i Rättvik i sommar' - 'oj vad jag längtar efter att få spela golf igen' - ' får inte glömma att jag har tvättstugan kl 10' till 'undrar om V får en flicka till eller en pojke den här gången'.

Men framförallt funderar jag över uretritens oförutsägbara mysterium. Vad är det som framkallar dessa hemska utbrott och vad är det som drar dom tillbaka.

För just nu känner jag inget av dom vidriga smärtor som rivit i kroppen de senaste dagarna.

Och jag har ingen aning om varför dom är borta.

Kan det helt enkelt vara så att 'skoven' sköter sig själva. Eller påverkades det av något av de läkemedel jag tar. Och i så fall vilket?  Är det cortisonet jag fick i veckan som tog udden av inflammationen. Eller den  nya medicinen som efter tre dagar fick effekt. Eller att jag tog dubbel dos av det anti-inflammatoriska läkemedel som jag ätit dagligen i fem år, eller Alvedonen jag petade i mig i går eftermiddag. Eller kan det vara att jag bestämde mig för att försöka skölja bort det onda genom att vräka i mig vatten hela eftermiddagen  igår?

Har som sagt ingen aaaaaning.......

Och jag skulle faktiskt vilja veta!! Jag skulle vilja veta för att kunna eliminera eventuella onödiga läkemedel så att jag bara behöver ta dom som verkligen gör nytta för mig. Men jag vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga för att finna ut detta.

Det kanske är så att den nya medicin jag började ta i veckan är min 'räddande ängel'. Men innebär det att jag kan sluta med dom andra - eller behövs alla?

Ska diskutera detta med min läkare när jag träffar henne nästa vecka.

Nu ska jag sätta mig med morgontidningen, fixa lite kaffe och bara njuta av att återigen ( i alla fall just nu) ha en smärtfri kropp.