Jag börjar närma mig ett personligt rekord: i mitt lilla excel-ark är det nollor i samtliga kolumner fem dagar i rad!!

Fem dagar - utan smärta, kramper eller trängningar. Och även natten till idag var jag bara uppe en enda gång.

Jag måste nästan nypa mig själv för att vara säker på att jag inte drömmer.

Så alla ni som kämpar mot detta elände som heter uretrit: giv icke upp!!

Jag vet att bakslag kommer, men just nu tänker jag inte ens på det.

Jag har börjat få svar på de frågor jag ställde i bloggen igår.

För det första har jag förstått att cystit och uretrit inte är samma sak. För det andra verkar det som att cystit är ganska lätt att diagnosticera - vilket däremot inte uretrit är.

Josefine skrev en enkel förklaring i en kommentar och Heidi har skickat mail med info, plus att min läkare också har svarat mig.

Jag fick ett tag för mig att även jag hade drabbats av cystit - men jag är inte så säker på det längre. Tydligen kan man se väldigt tydligt vid en cystoskopi om man har en cystit och med tanke på alla cystoskopier man gjort på mig under åren så borde någon ha sett det - men ingen har pratat om cystit.

Alltid något att vara glad över - för cystit verkar inte vara någon trevlig upplevelse.

Jag har en ambition att fräscha upp www.uretrit.se under våren och då ska jag förbättra definitions-sidan - och komplettera med bl a cystit.

Men - jag undrar fortfarande varför inte Urologkanalen har med uretrit på sin lista över urinvägsrelaterade sjukdomar......

Vaknade strax före sju - och inser till min glädje att jag inte har varit uppe mer än EN gång på hela natten - och har inte ont någonstans. Skuttar ur sängen, sätter på kaffebryggaren och placerar mig framför PC´n.

Har redan hunnit skicka iväg ett antal mail - plus svarat på min dagliga 'vetgirig-fråga'.

Jag fick ett mail igår från en kvinna och hennes mail gjorde mig konfunderad och nyfiken.

Hon berättade om sin situation - som var ganska jobbig för tillfället - men hon nämnde också ordet cystit.

Detta ord har aldrig någon läkare använt om min sjukdom - så jag blev nyfiken och började googla.

Hittade något som heter www.urologkanalen.com - din urolog på nätet.

Där listar dom ett antal urinvägsrelaterade sjukdomar - men uretrit finns inte med.

Däremot finns något som heter Interstitiell cystit, där de symptom man beskriver i stort liknar mina uretritsymptom.

Så min undran är - är dessa begrepp bara olika benämningar på samma sak?

Eller finns det en skillnad? Och vari består den i så fall?

Och - om det inte är samma sak - varför finns inte Uretrit med på listan?

Och - om det är samma sak - varför använder man då olika namn - det bara förvirrar.

Det är detta jag har skickat mail om nu på morgonen. Ett mail till urologkanalen och ett mail till min läkare. Jag skulle väldigt gärna vilja få klarhet i det här.

Det finns en risk att jag gör bort mig fullständigt som inte har fattat någonting.... men den risken tar jag.

Mitt tillstånd fortsätter att vara riktigt, riktigt bra!!

Linedansen igår kväll gick kanske inte ur danssynpunkt så bra - men ur smärtsynpunkt/uretritsynpunkt var det en strålande lektion. Jag vet att jag upprepar mig, men har man levt många år med en kronisk smärta så upplever man de smärtfria stunderna som helt fantastiska. Det som egentligen borde vara, och var för mig fram till våren -95, det självklara - att kunna röra sig utan att det kör knivar genom kroppen - blir något som man uppskattar och gläds åt som en barnunge.

Att kunna dansa 1½ timme utan att ens känna av urinvägarna hela tiden, att sedan kunna gå hem i rask takt, att inte kasta sig på toa så fort man kommer innanför dörren och sitta och kvida över att kissa grus eller ett urinrör som krampar.

Det är livskvalitet!!

Och - med ytterligare en upprepning - jag är övertygad om att det är den behandling, och det bemötande, jag får av min urolog som har lett fram till att jag får dessa bra perioder.  Som kommer oftare och oftare.

Någon har sagt att det tar lika lång tid att bli frisk som det tog att bli sjuk.

Vet inte riktigt om det går att tillämpa på min situation - men jag vet att det tog några år hos denna urolog och med hennes behandling innan jag började bli så bra som jag ju faktiskt är - i alla fall varannan vecka .....

Än så länge håller det i sig - eller håller den sig lugn - uretriten - kanske man ska säga.

Hela gårdagen var totalt besvärsfri och jag har sovit bra i natt. Bara några toa-besök - men inget att klaga på.

Kroppen känns så lätt när den mår så bra och det är en fröjd att kunna sträcka på stegen och gå riktigt fort, att kunna röra sig obehindrat.

Sådana dagar försår jag dom som springer tjejmilen eller åker Vasaloppet. Eller åtminstone förstår att man kan göra det.

Under mina dåliga dagar, särskilt när jag har varit dålig länge, så länge så jag har glömt hur det är att INTE ha ont, då brukar jag titta förundrat på dessa människor som springer, cyklar, skidar, hoppar och håller på. Titta och undra hur dom kan?? Har dom inte ont? Hur är det att inte ha ont?

Men som sagt - just nu vet jag att när man inte har ont kan man gå, springa, hoppa hur mycket som helst.....

Och det är härligt!

Måndagen var en jättebra dag - noll i alla kolumner igen, och även natten har varit bra - bara två toa-besök.

Det är så skönt, så skönt att slippa eldklotet i underlivet, att kunna gå obehindrat, och att inte hela tiden bara fundera på var närmaste toalett finns.

Förra gången jag hade ett bra 'skov' satt det i i fyra/fem dagar - hoppas det blir längre denna gång.

För eldklotet kommer tillbaka - det vet jag. Det är ju en kronisk variant av uretrit jag har. Jag har många gånger tyckt att livet varit orättvist mot mig som har låtit mig drabbas av detta elände.  När man har som allra värst ont då kommer lätt 'tycka synd om'- figuren fram: varför, varför, varför just jag???

Men jag  brukar inte låta den figuren stanna särskilt länge - det är en destruktiv figur.

Det som tar överhanden och gör mig mer upprörd är att uretrit fortfarande är så svårt att få diagnosticerad - och behandlad.

Jag fick höra förra veckan att uretrit inte finns med i undervisningen på 'allmänläkar-nivå' - det kommer först vid urologspecialisering. Vilket förklarar varför man på Vårdcentraler kan så lite om det. Varför man tror att kvinnor har urinvägsinfektion fast man inte hittar några bakterier och ger pencillin 'just in case'.

På något sätt måste det bli ändring på detta......

Söndagen var en riktigt bra dag.

Noll i alla kolumner, dvs inga smärtor, inga kramper och inga trängningar.

Dessutom sken solen från en klarblå himmel och bara det får ju själen att lyfta.

Det enda grumset i tillvaron i går var  kjolen jag håller på med till P. Det är lite, lite stretch i tyget vilket innebär att det lätt drar sig lite. Jag fick jätteproblem med blixtlåset, så nu är det bortsprättat för andra gången. Jag måste sy fast det för hand för att det ska bli bra.

Men - om det inte är värre problem man har så .....

Ikväll början körövningarna med 'Sjung Nu-kören' och det ska bli toppenkul komma igång med det igen. Tyvärr kommer jag att missa vårens konsert, den 9 maj i Berwaldhallen, för då är jag bortrest.

Hamlet var helt fantastisk att se. Deprimerande historia men imponerande skådespeleri.

Och jag satt på en gångplats - alldelels bredvid en dörr - så jag behövde inte vara orolig utan kunde fokusera på föreställningen.

Och P hade lagat en fantastiskt god fiskrätt och en vit chokladmousse som efterrätt. Mums!

Hela gårdagen var annars  lite småjobbig, det satt en smärta i underlivet hela dagen men inte av samma styrka som dagen innan.

Natten har varit ganska lugn, bara två toabesök, och just nu när jag sitter här och skriver så känner jag inget alls. Skönt. Det känns som en bra början på denna dag.

Vad är det han säger - Forest Gump: 'life is like a box of chocolate - you never know what you´re gonna get'.?

Ungefär så är det att leva med uretrit - man vet aldrig hur dagen/natten blir.

Efter gårdagen - som var riktigt elak mot mig - så har natten varit relativt lugn. Jag tog en Tradolan  precis när jag kröp i säng och det dämpade smärtan så jag har fått sova bra. Bara varit uppe två ggr på hela natten och det är klart godkänt.

Just nu sitter det bara en svag molvärk och stör lite - om jag fokuserar på något annat så kanske den försvinner....

Jag har en trevlig kväll med mina två döttrar att se fram emot. När jag fyllde år i höstas fick jag som present en kväll med dom. En kväll som börjar med middag hemma hos P och sedan följs av 'Hamlet' på Stadsteatern. Och kanske något mer efter det. Det beror på hur pigga vi är och hur vi mår.

Det ska bli toppenkul. Och dom har bokat ytterplats på teatern - så jag kan vara lugn.

Innan dess ska jag ägna dagen åt att sy en kjol. P har beställt en svart som hon kan ha på jobbet.