Idag är faktiskt den allra första dagen sedan jag började blogga i höstas som jag inte riktigt vet vad jag ska skriva..... Alla andra dagar har det bara kommit rinnande när jag satt mig vid PC´n.

Syftet med min blogg är ju att berätta om 'mitt liv med uretrit' - men just precis nu känns uretriten väldigt långt borta. Jag har sovit bra i natt, bara varit uppe en gång och har inte ont alls just nu. Precis som igår och i förrgår och i förrförrgår.

Och det är ju egentligen helt fantastiskt!  Fast det blir ju lite tråkigt att skriva samma sak varje dag.

Missförstå mig rätt nu - jag är så oerhört glad och tacksam för varenda smärtfri dag jag får.  Att jag någonsion skulle kunna må så bra som jag gjort nu flera  dagar i sträck var för bara ett halvår sedan en utopi.

Jag äter mina piller, dvs anti-inflammatoriskt, trängningsdämpande och tar lokalt östrogen + lite B-vitaminer och det tänker jag fortsätta med.

Det jag också tänker fortsätta med är att försöka ta reda på allt som finns om uretrit, fräscha upp web-sidan, lägga till mer information om tips och ideér för att bli bättre, peppa alla ni som fortfarande sitter mitt i eländet och kanske kanske fundera på en patientförening för uretritare.  Jag vet att det finns flera som gärna ser att en sådan bildas men till det krävs en styrelse och stadgar och  lite mer tankearbete.

Och - jag kommer att fortsätta skriva i min blogg varje dag - och kanske lägga in en liten bild då och då.