Jag kunde inte hålla mig inne. Det var så vackert ute. Men det blev bara en kort, långsam promenad utmed Bällstaån.

Nu - sent på kvällen - har det onda försvunnit igen. Däremot håller trängningarna i sig. Jag springer på toa en gång/halvtimme - men det går nog över så småningom det också. Märkligt fenomen den här uretriten....

Här kommer några bilder från dagens promenad. På den frusna Bällstaån har några entusiaster plogat upp en liten 'hockey-plan':

GOTT NYTT ÅR!

För min del börjar det nya året ur uretrit-synvinkel riktigt dåligt.

Jag har haft en jobbig natt och just nu har jag så ont så jag går dubbelvikt. Idag blir det inga långa promenader - tyvärr.

Det är strålande vackert ute, rimfrosten gnistrar på varenda gren, solen lyser, himlen är vinterblekblå. 

Såg just TV4´s väderprognos och dom hotar med ymnigt snöfall idag men än så länge syns inte ett moln.

Det finns en vacker promenadväg alldelels intill vattnet hela vägen från Sundbyberg in till Karlberg i Stockholm och jag skulle verkligen vilja gå den idag.

Men som jag mår just nu kan jag glömma allt vad promenader heter.

Nu ska jag ta min Tradolan, svepa en filt om kroppen, ta fram min stickning och vänta på att smärtan släpper. Det gör den - det vet jag - jag hoppas det inte dröjer för länge bara.

Det värsta är egentligen besvikelsen. Jag har ju dragits med detta elände i så många år så jag borde lärt mig hur det är. Men ändå - när jag har haft ett antal bra dagar så blir jag så ledsen och besviken varje gång smärtan kommer tillbaka.

Har just kommit hem efter ett väldigt trevligt nyårsfirande tillsammans med kända och okända.

Tyvärr blev dagen ur uretrit-synpunkt inte den bästa.

Jag har haft mer eller mindre ont hela dagen - har faktiskt tagit tre Tradolan, i morse, mitt på dagen och innan vi åkte till nyårsfirandet.  Jag har aldrig tagit tre på samma dag tidigare....

I alla fall höll det smärtan borta nu på kvällen - däremot blev det ett evinnerligt springande på toaletten hela kvällen.  Minst fem ggr mellan 20:00 och 01:00.

Det sista jag gjorde innan vi körde hem (M var chaufför) var att gå på toa - och efter 15 minuter var jag så toanödig så M var tvungen göra en omväg via en öppen bensinmack så jag kunde springa in på deras toa. Annars hade jag inte överlevt de sista 20 minutrarna hem. Lite pinsamt eftersom vi skjutsade hem ett annat par från festen. Ett par som jag inte träffat förut och som nog tyckte jag var lite konstig...

Tur att M är van - och dessutom är omtänksam av sig!

Nu ska jag krypa i säng - och inte sätta någon klocka på ringning i morgon bitti.

GOTT NYTT ÅR på er!!