Någonting hände efter mitt förra inlägg som har gjort den här dagen till en riktigt vidrig dag. Fråga mig inte vad som hände - eller varför - men jag har haft ont, ont, ont hela dagen.

Just nu är jag tillbaka där jag var för någon dag sedan, dvs jag vill lämna min kropp. Orkar inte med denna ständiga värk och detta eviga springande på toaletter. Jag är så attans less på denna uretrit. Vad har jag gjort för att drabbas av detta?

Ursäkta att jag låter lite desperat! Jag vet att det går över - men så länge det varar är det riktigt deprimerande.

Kanske är det dags för en ny laddning med cortison? I morgon bitti ska jag ringa min läkare  - eller snarare hennes mottagning - och höra om dom har någon tid för mig i veckan som kommer.

Nu ska jag sätta mig i soffan och titta på en halvtöntig film - kanske får jag bort tankarna från mitt onda då.  Kanske ta lite glass......

Sedan ska jag ta en värktablett och krypa i säng.

Jag tog många värktabletter igår - fler än jag brukar - men det är som om dom inte riktigt biter på kramperna. Så dagen var - ur smärtsynpunkt - en mindre bra dag.

Men adventskonserten i Dalhalla var en häftig upplevelse. Dalhalla är en utomhusscen som byggts i ett nerlagt kalkbrott någon mil norr om Rättvik - mitt ute i skogen.

Konserten började 17:00 och då är det ju beckmörkt, hela kalkbrottet bara upplyst av ett fåtal lampor, men framförallt marshaller överallt. Dessutom försvann alla moln så man satt där under en stjärnklar himmel. Så häftigt!  Temperaturen låg alldeles kring nollstrecket eller strax under.

Men med rätt kläder så frös man inte heller. Själv hade jag mina långa, supervarma ullkalsonger (inköpta på hälsokostbutik) under jeansen, massor med tröjor, dunjacka, tjock  mössa, dubbla sittdynor plus yllepläd och varmfodrade kängor.

Det var första gången man hade en adventskonsert i Dalhalla. Jag tror man har haft någon nyårsaktivitet någon gång, men annars är ju Dalhalla en sommarscen. Om ni inte har varit där - gör ett besök! Det är ett fantastiskt ställe.

Natten var lite småjobbig - jag har nog varit uppe 4 - 5 ggr - men just precis nu känns det ganska bra.  Det skär till lite ibland, och det gör ont vid toa-besöken (som är alldeles för täta...) men det krampar inte hela tiden.

Efter den senaste veckans mer eller mindre konstanta smärta är jag glad för varje minut utan eldklotet.