Alla inlägg under oktober 2009

Av Birgitta - 11 oktober 2009 18:03

Aj aj aj - denna dag har varit en dag av plåga.....Dags boka in en cortison-behandling!   Jag förstår fortfarande inte varför det, efter flera dagar av relativ smärtfrihet, helt plötsligt sitter knivar i kroppen igen - knivar som kör runt i underlivet vid varje steg och som gör att jag måste besöka toaletten minst 1 gång/timme bara för att tömma ur de små mängder som finns där. Då lindras det en stund.


Ibland är jag så trött på detta!!!

Av Birgitta - 11 oktober 2009 12:28

Golfrundan igår var riktigt trevlig: härligt väder, trevligt sällskap och hyfsat resultat - däremot började kroppen strula när det var ca 4 hål kvar. Dvs smärtan kom krypande så på slutet var det riktigt jobbigt att gå. Eländes elände!!   Och det släppte inte på hela kvällen och sitter fortfarande i. Jag har tagit min värktablett, en stark sak som man inte får ta fler än 4/dygn, men det hjälper inte - smärtan sitter där hela tiden och nu är den på nivå 6 - 7 på en skala 1 - 10.   Det är uthärdligt när jag sitter still, så fort jag börjar gå så skär det i hela kroppen - och jag som inte gillar att sitta still!   Ut ska jag idag - så det är bara att bita ihop och traska på.

Av Birgitta - 10 oktober 2009 11:01

Godmorgon igen!

Oktober detta år är - åtminstone här i Sthlms-trakten - helt fantastiskt. Nästan varje morgon börjar med en klarblå himmel. Idag låg temperaturen kring nollan när jag klev upp - men solen strålar och lyfter sinnet.


Kroppen mår ganska bra idag. Natten har varit bra - några uppstigningar men inte alls så att det var jobbigt. Gårdagen var också en bra dag - lite kramp till att börja med som sedan gick över i en dov molvärk men av det uthärdliga slaget. Man vänjer sig som sagt vid att aldrig vara helt fri från smärta eller obehag, det blir en del av tillvaron, men så länge det håller sig på en låg nivå går det att leva med. Efter många år så vet man knappt av något annat.


Idag lördag blir det en runda på golfbanan - världens bästa sätt att få motion, frisk luft, spänninng, utmaningar och social gemenskap - allt på samma gång!

Av Birgitta - 9 oktober 2009 10:55

Jag var nog lite för optimistisk igår - efter några timmar började smärtan komma krypande igen - men faktiskt blev det aldrig riktigt eländigt och faktiskt var hela gårdagen - och även natten - rätt OK. Så jag tror fortfarande att min web-site och mitt bloggande har en positiv effekt på sjukdomen - så jag giver icke upp!!  

Just nu krampar urinröret lite - men det känns inte om jag är stilla - så jag går väldigt försiktigt. Det är som när man får nackspärr eller kramp i en vad men det sitter i urinröret istället. Det brukar släppa efter ett tag men det är lite trist så länge det varar.


För ca 25 år sedan (jag var då 35 år) var det en av min dotters klasskompisars mamma som varnade mig för allt elände som skulle börja när man väl fyllt 40. Själv hade hon drabbats av problem med urinvägarna och hade det riktigt jobbigt. Jag lyssnade på henne men jag förstod egentligen inte vad hon försökte berätta och inte anade jag då att drygt 10 år senare skulle jag själv drabbas av en kronisk urinrörssjukdom som skulle innebära mer eller mindre konstant smärta. Konstant smärta låter så slutgiltigt eländigt. Kan man överhuvudtaget leva med konstant smärta??

Faktum är att till slut blir smärtan en del av livet. Man lär sig att leva med det. Det tar mycket energi och det kräver anpassningar och försakelser - men det går. Och dom korta stunder eller enstaka dagar när smärtan lägger sig för en stund blir så ofantligt fantastiska.  Då svävar man fram, lätt som en fågel. 


Fast just idag så håller jag mig som sagt ganska stilla.....


Vill du veta mer om Uretrit - kika in på www.uretrit.se




Av Birgitta - 8 oktober 2009 09:54

Det här är helt fantastiskt! Inatt har jag bara varit uppe EN gång - och jag har inte ont! Kors i taket!!


När min läkare första gången triggade igång mig på att skapa Uretrit web-sidan så sa hon att det kanske också skulle ha en positiv effekt rent sjukdomsmässigt. Jag kanske skulle bli bättre av att skriva av mig - och det är nästan så att jag börjar hålla med henne.


Om en av anledningarna till min uretrit är stress så innebär det ju att jag spänner kroppen mer än vad som är bra. Dessutom är ju Uretrit en sjukdom som inte syns - och som man inte pratar om - så ingen vet ju hur ont man har eller hur jobbig tillvaro man har med att alltid leta toaletter och aldrig våga ge sig ut på längre uflykter. Jag vet inte hur många gånger på jobbet jag har fått hitta på olika anledningar till att lämna ett 2-timmars möte för andra, tredje eller t o m fjärde gången för att gå på toa. Ibland tog jag med mig almanackan och telefonen ut ur rummet så att det skulle se ut som om jag absolut måste göra ett viktigt telefonsamtal.... Fast jag bara gick på toa. Och det är klart att en sådan 'förnekelse' - eller vad man ska kalla det - också påverkar negativt.


Och nu - när jag sedan snart en vecka har dels lanserat www.uretrit.se där jag beskriver hur denna dolda sjukdom fungerar - dels i bloggen dagligen berättar för alla hur jag har det - så kanske mina spänningar börjar att släppa - och därmed lindras också sjukdomen. 

Kan det vara så???


Jag är nog inte av med sjukdomen och jag ska nog fortsätta äta mina antiinflammatoriska och trängningsdämpande mediciner - men dom kanske får en större chans att ge den effekt som avses om jag är mindre spänd i kroppen.


Och - utanför fönstret strålar en sol från en klarblå himmel.  Livet är idag riktigt bra!




Av Birgitta - 7 oktober 2009 10:08

Gårdagen var faktiskt helt OK. Det är så skönt att slippa både de knivskarpa smärtorna och de täta trängningarna. Nu låg det bara lite molvärk och gnydde och toalettbesöken blev inte tätare än varannan timme. Sådana dagar kan man ju gå i normal hastighet - vilket är ganska fort för mig. Molvärken känns hela tiden - men den är klart uthärdlig.

Ibland kan jag tänka tillbaka på hur livet var innan våren -95, när detta elände drabbade mig, och minnas hur lätt det var att hoppa och springa och att man alltid sov hela nätter utan att vakna för att blåsan behöver tömmas så fort där finns mer än '7 droppar'.  Springa och hoppa är bara att glömma - nu är jag som sagt glad sådana dagar då jag kan gå fort.


Natten har också varit hyfsad - lite som för några nätter sedan, dvs jag måste gå upp 4 - 5 ggr under de 2 första timmarna - sedan sov jag i ett sträck till 7.15.  Så idag klagar jag inte. 


Det jag undrar över ibland är VARFÖR blåsan reagerar så kraftigt och ger dessa täta trängningar! Det känns som om hela systemet har fallit ihop. Hela kroppen är ju egentligen en kemisk fabrik med olika substanser som signalerar olika saker. Så det finns väl en signal för: dags att tömma och en annan för: nu är det tomt. Och vid Uretrit blir det fel på detta signalsystem (min privata analys...) Jag antar att en del av de mediciner som finns att tillgå är till just för att påverka dessa signaler.  Tyvärr kan jag inte (eller vågar inte) äta ett av de vanligaste medlen mot trängningar eftersom man avrådes till det om man har glaukom (gul starr) och jag har massor med glaukom i min släkt.   Så det är bara att leva med eländet!!


Men - idag skiner solen igen efter en våldsamt stormig och regnig natt - så livet är ändå ganska ljust!

Av Birgitta - 6 oktober 2009 08:12

Återigen en fullständigt klarblå himmel - men bara 1 plusgrad.

Natten har varit riktigt bra - har bara varit uppe 2 ggr och har inte haft ont på hela natten. Gårdagen var också smärtfri. Så skönt!! Hela kroppen kändes lättare.  Nu på morgonen sitter jag här med en dov molvärk - så nu måste jag snart peta i mig en värktablett.


Träffade min läkare igår och avböjde cortison-behandling. Kändes inte nödvändigt eftersom dagsformen var bra. Å andra sidan kanske jag sluppit molvärken idag om jag tagit behandlingen......

Jag är otroligt tacksam över att jag slipper äta cortison-tabletter som påverkar hela kroppen utan får cortison lokalt i urinröret. Problemet är att när de dåliga dagarna kommer kan det vara svårt få läkartid och dessutom kan det då smärta ordentligt även om dom börjar med att lägga bedövning. Men det känns inte heller helt OK att peta in cortison 'i förebyggande syfte'.


Jag frågade min läkare igår varför min uretrit är kronisk. Varför går inte inflammationen över utan bara vilar lite ibland för att sedan blomma ut i full kraft igen? Enligt henne vet man inte riktigt varför men troligen har det med immunförsvaret att göra. Jag ska försöka ta reda på lite mer om detta.

Av Birgitta - 5 oktober 2009 07:09

Godmorgon!!

Och det är verkligen en god morgon idag. Dels har jag sovit bra i natt - bara varit uppe 2 ggr och dessutom inte haft ont på hela natten och dels är det en alldeles klar himmel utanför fönstret. Lite kallt, det känns att hösten är här, men ändå. Själen lyfter när himlen är klar. Stor skillnad mot igår då himlen var täckt av tunga gråa moln och regnet hamrade mot rutan.  Det är fortfarande tidigt men solen börjar krypa upp och fullmånen lyser i all sin glans.


  


Nu hoppas jag att dagen fortsätter lika bra som den börjat. Jag ska träffa min läkare idag och det ska bli intressant höra om hon tycker jag har förvaltat hennes idé på ett bra sätt.

Presentation

En blogg om URETRIT.

Fråga mig

251 besvarade frågor

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<<
Oktober 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

RSS


Skapa flashcards